Anders von Düben d.y. (1673−1738)

Skriv ut

Anders (von) Düben d.y., född i Stockholm 1673 och död på samma ort 1738, var först anställd som musiker i Kungl. Hovkapellet och från 1698 hovkapellmästare. Anders Dübens bevarade kompositioner utgörs framför allt av arior och instrumentalstycken för speciella tillfällen vid hovet. Den mest omfattande delen av hans produktion är vokalmusiken till den balett som framfördes i Stockholm 1701 med anledning av svenskarnas seger vid Narva, Narvabaletten.

Liv

Anders Düben var yngste son till hovkapellmästaren och organisten i Tyska kyrkan Gustav Düben d.ä. (1628/29−1690) och Emerentia Standaert (d. 1679). Anders Düben anställdes 1686 i Kungl. Hovkapellet som 13-åring. Under åren 1692−94 gjorde han en studieresa för att utbilda sig i musik och för att införskaffa noter. Resan gick till bland annat Paris. Det är troligt att Anders Düben under denna resa fick undervisning i Lübeck av den då välkände tonsättaren Dieterich Buxtehude. 1698 blev Anders Düben utnämnd till hovkapellmästare efter det att hans äldre bror Gustav Düben (d.y., 1660−1726) lämnat detta ämbete för en vidare karriär inom hovförvaltningen.

Under Stora nordiska kriget befann sig Anders Düben tidvis i fält med Karl XII − i Altranstädt och i Bender − och därefter på kungligt uppdrag i Konstantinopel 1710. Kort därpå, 1711, utnämndes Anders Düben till kammarherre. I samband med återkomsten till Sverige 1713 avgick Anders Düben som hovkapellmästare för att i stället utnämnas till ”directeur över musiken”. 1726 lämnade han också detta uppdrag. Han efterträddes då av Carl Franc (1693−1740) efter att förgäves ha försökt utverka att ledningen av hovmusiken skulle stanna inom familjen och efter att ha förordat sin brorson Carl Gustav von Düben (1700−1758). Redan 1721 hade Anders Düben utnämnts till hovmarskalk och innehade detta ämbete till sin död 1738. Anders Düben adlades 1707 och upphöjdes 1719 till friherre, i likhet med sina äldre syskon Gustav (d.y.), Joachim (d.ä., 1671−1730) och Emerentia (1669−1743).

Anders Düben gifte sig första gången 1700 med Ulrica Friedenreich (1684−1715), andra gången 1715 med Hedvig Ulrica Fleming af Liebelitz (1694−1717) och tredje gången 1718 med Christina Sparfvenfeldt (1695−1780). Hans barn hade framgångsrika karriärer vid hovet och sonen Joachim von Düben (d.y., 1708−1786) utnämndes till riksråd.

1732 donerade Anders Düben släktens stora samling musik − känd som ”Dübensamlingen” − till Uppsala universitetsbibliotek. Denna samling utgör en av de största och bäst bevarade musiksamlingarna från 1600-talet i Europa.

Verk

Under Anders Dübens tid som ledare för hovmusiken dominerade den franska repertoaren vid hovet i Stockholm. Hovmusikerna samarbetade under åren 1699−1706 med en fransk teatertrupp som hade engagerats av det svenska hovet, under ledning av Claude Guilmois de Rosidor (1660−1718). Ett exempel på detta samarbete var de omfattande arrangemangen under våren 1701 i samband med firandet av slaget vid Narva. Man gav då en föreställning med sång och dans, en uppsättning som i modern tid brukar refereras till som Narvabaletten. För detta tillfälle komponerade Anders Düben de vokala solosatserna. Dessa är skrivna i en utpräglat fransk stil; några har också visat sig vara komponerade utifrån existerande förlagor i form av musik ur Jean-Baptiste Lullys operor. Föreställningens instrumentala satser var, enligt praxis vid nordeuropeiska hov vid den här tiden, balettmästarens ansvarsområde och hade i detta fall lånats från ett redan existerande verk: Le désespoir de Tirsis av den tämligen okände franska kompositören Jean Desfontaines (ca 1658−före 1752). Också körsatserna hämtades från detta verk.

Förutom musiken till Narvabaletten består Anders Dübens bevarade kompositioner av småskaliga, strofiska soloarior med ackompanjemang av en eller ett par violinstämmor, samt av instrumentala danssatser. Musiken har ofta komponerats för olika specifika tillfällen vid hovet, till exempel för kungliga födelsedagar och som nyårshyllningar.

Maria Schildt © 2015

Bibliografi

Axelsson, Per: Från fransk pastoral till svensk segerbalett. Om sambandet mellan Jean Desfontaines ”La Desespoir de Tirsis” och Anders Dübens ”Ballet meslé de chants heroïques”, Uppsala universitet, 2001
De la Gorce, Jérôme : ”Un spectacle d’inspiration française donné en 1701 à la Cour de Suède: Le «Ballet mis en musique» par Andreas Düben”, Französische Musik im Europäischen Kontext: Basler Jahrbuch für historische Musikpraxis, Basel 2004.
Forsstrand, Carl: Från Slottsbacken till Ladugårdslandet: Släkt- och ungdomsminnen, 2 uppl., Stockholm: Geber, 1921.
Jeanson, Gunnar: ”Vår första opera och den Rosidorska teatertruppen i Sverige”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, vol. 1, 1919/1920, s. 4−39.
Kjellberg, Erik: ”Kungliga musiker i Sverige under stormaktstiden: studier kring deras organisation, verksamheter och status ca 1620 − ca 1720”, vol. 1−2, diss., Uppsala universitet, 1979.
−−−: ”Baletten”, i: Signums svenska kulturhistoria. Stormaktstiden, Jakob Christensson (red.), Lund: Signum, 2005, s. 531−562.
−−−: ”Stormaktstidens hovmusik”, i: Musiken i Sverige 1. Från forntid till stormaktstidens slut, red. Leif Jonsson, Ann-Marie Nilsson och Greger Andersson, Stockholm: Fischer, 1994, s. 311−358.
−−−: ”Anders Düben”, Sohlmans musiklexikon, vol. 2, Stockholm: Sohlman, 1975, s. 374.
Kyhlberg, Bengt: ”När föddes Gustav Düben dy? Anteckningar kring några oklara punkter i familjen Dübens biografi”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, vol. 55, 1974, s. 7−18.
Moberg, Carl-Allan: ”Anders Düben”, Svenskt biografiskt lexikon, vol. 11, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1945, s. 635−636. [Innehåller verkförteckning.]
Norlind, Tobias: ”Familjen Düben”, Svensk Tidskrift för Musikforskning, vol. 24, 1942, s. 5−46.
Weman Ericsson, Lena: ”Andreas Düben och Anders von Düben: två kompositörer från den svenska stormaktstiden”, uppsats, Uppsala universitet, 1990. [Innehåller verkförteckning.]

Källor

Uppsala universitetsbibliotek, Kungliga Biblioteket Stockholm, Musik- och teaterbiblioteket, Skara stifts- och landsbibiliotek, Kalmar läns museum, Kalmar: Stagneliusskolan

Verköversikt

Balettmusik (Narvabaletten), instrumentalmusik (menuetter), vokalmusik (solosång och ensemble).

Samlade verk

Tryckt musik
Ballet réprésenté par ordre de sa majesté La Reine Doüairiere sur le Theatre du Palais Royal à Stockholm le 6 Fevrier 1701. Mis en musique par M:r Andrées Düben Maitre de la Musique Du Roy, Stockholm. Imprimé dans l’Imprimerie de Michel. Laurelio le 10 Avril 1701. Stockholm, 1701.

Musik i handskrift (bevarad i Dübensamlingen om inget annat anges)
Vokalmusik
Av underdånig nit (Nyårsönskan ). S., 2 vl./fl., b.c.
Alla med en mun och röst. För Ulrika Eleonoras födelsedag 1714. S., 2 fl., 2 vl, b.c.
Gottes Güte sei gepriesen. S., vl., b.c.
Huru kort och ont är dock vårt liv. S., 2 vl, 2 vla d’amore, 2 vla, 2 fl., b.c.
Högsta himmel vi dig sjunga (för Hedvig Sofias födelsedag). S., 2 vl./fl., b.c.
Leve väl i långa tider (Nyårsönskan 1704). S., 2 vl./fl., b.c.
Ende Svea arvprinsessa (Nyårsönskan 1715). S., vl., b.c.
Le destin des poissons (för Hertigens av Holstein födelsedag 1706). S., b.c. I UUB, Nordin 1135.
Nu bör oss prisa Gud (Nyårsönskan), alt. text: Statt upp o Svea land. S., 2 vl., b.c.
Vi kunna ej nogsamt betyga vår fägnad vid början av året (Nyårsönskan). S., 2 vl., b.c.
Vi önskom vår monark (Nyårsönskan 1702, J.G. Werwing). S., 2 vl., b.c.

Instrumentalmusik
Menuett, 1705.
Menuett, 1705.
Menuett, 1707.
Menuett, 1727.
Menuett, 1719.
Marche de Narva/Marche pour les Suédois. Stockholm, KB; Kalmar läns museum.
Menuett La Combatt. Stockholm, KB.
Sju menuetter. Kalmar, Stagneliusskolan.


Verk av Anders von Düben d.y.

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade