Franz Berwald (1796-1868)

Franz Adolph Berwald. Född 23 juli 1796 i Stockholm, död 3 april 1868 i Stockholm. Tonsättare, violinist, pedagog, ortoped och industriman, huvudsakligen verksam i Stockholm. Violinist i Kungl. Hovkapellet 1812-18 samt 1820-23, altviolinist i samma orkester 1824-28. Lärare i komposition och instrumentation vid Musikkonservatoriet i Stockholm 1867-68. Hedersledamot av Mozarteum i Salzburg 1847. Son till Christian Friedrich B. (1740-1825), som var violinist i Kungl. Hovkapellet, bror till tonsättaren August B. (1798-1869), far till tonsättaren Hjalmar B. (1848-1930), kusin med tonsättaren Johan Fredrik B. (1787-1861). LMA.

Släkten Berwald är en musikersläkt av tysk börd, förmodligen från Bärwalde i den nordtyska provinsen Neumark, vars förste representant kom till Sverige 1772.

Christian Friedrich Georg Berwald, Franz far, var violinist och troligen elev till Franz (Frantisek) Benda (äldre bror till Jiri Antonin Benda). Han tjänstgjorde i Kungliga Hovkapellet 1776-1806. I barndomen satsade Franz på att bli violinist och han framträdde redan i 10-årsåldern som underbarn, även vid hovet. Fadern var hans förste lärare och senare studerade han för Edouard Du Puy. 

Som 16-åring blev han anställd som förstaviolinist i Kungliga Hovkapellet (1812) och där arbetade han i huvudsak fram till 1828. Han var tydligen också skicklig på klaverinstrument. Bland annat ackompanjerade han sopranen Christina Nilsson vid hennes dubutkonsert 1860.

År 1829 reste han till Berlin, där han stannade till 1841. Han hade ambitionen att skriva operor för att därigenom kunna göra karriär som komponist. Detta gick inte så bra, men han öppnade 1835 ett ortopediskt institut som blev både ekonomiskt och medicinsk framgångsrikt.

Han avvecklade rörelsen i Berlin 1841 för att flytta till Wien, där han fick en del framgångar som tonsättare. Franz Berwald återvände till Stockholm 1842 och försökte etablera sig på hemmaplan, vilket inte var speciellt framgångsrikt. Under denna tid skrev han sina symfonier, men de framfördes inte.

År 1846 återvände han till Wien, där han hoppades på större framgång, vilket han också fick. Men den politiska oron i Europa mot slutet av 1840-talet gjorde situationen svår, med stora revolter 1848, så efter tre år reste han åter till Sverige (1849).

Inte heller nu kunde han leva på musiken, så han blev disponent vid Sandö glasbruk, vilket gav honom möjlighet att stanna i Stockholm under vintern och musicera och komponera. Under 1850-talet skrev han i huvudsak kammarmusik.

Sent omsider kom ändå ett slags genombrott 1862 med operan Estrella de Soria och här börjar hans senkomna återupprättelse. Ett år innan sin död blev han lärare i komposition vid Musikkonservatoriet.

Han blev invald i Kungl. Musikaliska akademien den 22 januari 1864, som ledamot nr 386.

B. Tommy Andersson

Skrifter av tonsättaren

Musikalisk Journal 1—6 (1819)
Journal de Musique 1—4 (1820)
Anvisning till studier i kontrapunkt, fuga, komposition och orkesterstämföring (ofullbordad)
Talrika artiklar om musik, mm

Bibliografi

Andersson, Ingvar: Franz Berwald. Stockholm (1970-71)
Broman, Sten
: Franz Berwalds stamträd, i Svensk tidskrift för musikforskning (1968)
Castengren, Nils: Franz Berwalds kompositionselever vid Musikkonservatoriet 1867-68, i Svensk tidskrift för musikforskning (1974)
Eppstein, Hans: Franz Berwalds septett - fakta och frågor kring verkets tillkomst, i Svensk tidskrift för musikforskning (1985)
Hillman, Adolf: Franz Berwald: en biografisk studie. Stockholm (1920)
Höglund, Jan Lennart: 
Franz Berwald: tonsättare, ortoped, glasbruksdisponent : ett liv - en konst. Stockholm (1996)
Olsson Nordberg, Gils: Berwald, Franz, 1796-1868. - Brev och dagboksblad. Stockholm (1955)

Källor

Göteborgs Universitetsbibliotek, Kungliga Biblioteket Stockholm, Musik- och teatermuseet Stockholm, Svenska Akademien, Musik- och teaterbiblioteket, Stiftelsen Musikkulturens främjande Stockholm (Nydahlsamlingen), Stockholms stadsarkiv, Uppsala universitetsbibliotek

Verköversikt

4 symfonier, minst 7 tondikter, Violinkonsert ciss-moll, Konsert för 2 violiner och orkester, Pianokonsert D-dur, Konsertstycke för fagott och orkester F-dur, Tema med variationer för violin och orkester, 3 stråkkvartetter, 5 pianotrior, 2 pianokvintetter, Septett B-dur, Kvartett (för klarinett, horn, fagott och piano), Duo concertante (för 2 violiner), Duo för violoncell (eller violin) och piano, Duo D-dur för violin och piano, verk för piano, En lantlig bröllopsfest för orgel, sånger med piano, verk för kör, 2 operor (Estrella de Soria, Drottningen av Golconda), 3 operetter (Jag går i kloster, Modehandlerskan, Ein ländliches Verlobungsfest in Schweden)


Verk av Franz Berwald

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 70