Erik Gustaf Geijer (1783−1847)

Den lilla kolargossen

  • Tillkomstår: troligen 1830-tal
  • Verktyp: Röst och piano
  • Textförfattare: tonsättaren
  • Speltid: 3 min

Exempel på tryckta utgåvor

• I häftet "E.G. Geijer: Sånger, originalupplagan, häfte 4", Stockholm [1838], J.C. Hedbom
• I häftet "E.G. Geijer: Geijers sånger, häfte 1", Lundquist, Stockholm utan år
• I häftet "Det sjungande Sverige, häfte 1", Lundquist, Stockholm utan år
• I häftet "E.G. Geijer: Walda sånger, häfte 2", Lundquist, Stockholm utan år (det finns också en utgåva i en volym med samma titel)
• I häftet "Nytt sångalbum för Guitarr-spelare" (utg. Carolina Grundström), Lundquist, Stockholm utan år
• I häftet "E.G.Geijer: Sånger vid piano", Lundquist, Stockholm 1936
• I häftet "Sånger vid piano af E:G: Geijer, häfte 1", Lundquist, Stockholm utan år
• I samlingen "Svensk Romanssång, Edition A", Sveriges Körförbunds förlag, Stockholm 1937

Beskrivning av verket

Ej fort, men med skyndande deklamation A-moll 6/8 4 strofer om vardera 22 takter


Libretto/text

I skogen vid milan sitter far,
mor sitter hemma och spinner.
Vänta, jag blir väl också karl,
får en fästemö efter mitt sinne.
Det är så mörkt långt bort, långt bort i skogen.

Tidigt med solen jag hemifrån gick
friskt liv medan solen glimmar.
Till far skall jag bära mat och dryck.
Nu komma snart kvällens timmar.
Det är så mörkt långt bort, långt bort i skogen.

Tralala friskt sinne som fågeln i flykt
nu vill jag springa och sjunga.
Hu! ut ur berget det svarar så styggt,
och orden de komma så tunga.
Det är så mörkt långt bort, långt bort i skogen.

Min son: Jag satt här i så månget år
och är med Guds hjälp välbehållen.
Den rätt kan läsa sitta Fader vår:
Han räd's varken fan eller trollen.
Fast det är mörkt långt bort, långt bort i skogen.