Joseph Martin Kraus (1756−1792)

Æneas [Aeneas] i Carthago (Dido och Æneas)

VB 23

  • Tillkomstår: Påbörjad i Stockholm 1781, avslutad där 1791 (enligt van Boer)
  • Verktyp: Opera, helafton
  • Textförfattare: Johan Henrik Kellgren (efter en skiss av Gustav III)
  • Uruppförande: [På Kungliga Operan enligt van Boer]
    Enligt librettot: "I Konungens och Kongl. Husets närvaro i anledning af Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens Döpelse, första gången uppförd den 18 november 1799 af Musikaliska Academien i Stockholm."
    Medverkande i Prologen:
    Herr Folling (Eol), Fru Hæffner (Juno), Herr Savenius (Neptun), M:lle Åberg (Venus), Herr Stenborg (Æneas), Herr Lindskog (Achantes)
    Medverkande i Tragedien:
    Herr Stenborg (Æneas), Fru Müller (Dido), Herr Karsten (Jarbas), Herr Lindskog (Achates), Herr Åman (Narbal), Fru Deland (Clelie), M:lle Frodell (Barcé), Herr Folling (Sichés skugga), Herr Crælius (Öfverste Presten), M:lle Vandonl (Iris), M:lle Åberg (Äran)
  • Speltid: Mer än 180 min
  • Detaljerad speltid: Akt I 60 min, Akt II + III 80 min, Akt IV + V 65 min (enligt sändning i SR P2 den 7, 9 och 10 januari 1980)

Instrumentering (besättning)

2*.2*.2.2 / 4.2.0.0 / timp, perc (cont) / str
(2 picc, 2 cor angl)
perc: cymb, sn dr, bass dr
[Enligt van Boer: 4 bsn samt trgl och tambourine]

Soloröster/kör

Prolog:
Eol, vindarnas gud (bas)
Juno, Jupiters maka (sopran)
Neptun, havets gud (bas)
Venus, kärlekens gudinna, Æneas mor (sopran)
Æneas, trojansk fältherre (tenor)
Achantes (tenor)
Chor af Vädren
Chor af Trojaner

Tragedien:
Æneas, trojansk fältherre (tenor)
Dido, drottning av Carthago (sopran)
Jarbas, numidisk konung (tenor)
Achates (tenor)
Narbal, Didos befälhavare (bas)
Clelie, Didos förtrogna (sopran)
Barcé, Didos förtrogna (sopran)
Siché [Sichés skugga], Didos mördade gemål (bas)
Öfverste Presten i Carthago (bas)
Jupiter, gudarnas konung (bas)
Iris, Jupiters budbärare (sopran)
Äran (sopran)
Chor af Trojaner
Chor af Chartagienser
Chor af Prester och Prestinnor i Junos Tempel
Chor af Jägare
Chor af Numider


7 sopraner (Dido, Juno, Venus, Clelie, Barcé, Äran, Iris), 3 tenorer (Æneas, Jarbas, Achates), 6 basar (Eol, Neptun, Siché, Jupiter, Narbal, Överstepresten)
Damkör (S.S.A.A.), Manskör (T.T.B.B., även dubbla), Blandad kör (S.S.T.B.)

Exempel på tryckta utgåvor

Librettot trycktes hos Carl Deleen och J. G. Forsgren 1799
Musikaliskt tidsfördrif (1795) [Ouvertyren i arrangemang för pianoforte]
Musikaliskt Allehanda (1824) [Duetter ur Akt III och V]
Enligt van Boer gav förläggaren Johann Traeg i Wien ut bl a de båda ouvertyrerna och en balett från Prologen som separata stycken.

Notmaterial/stämmor återfinns

Handskrivet partitur och stämmor finns i Musik- och teaterbibliotekets samlingar (Kungliga Teatern: Operor D 1; även film: 96:1, 97:1; vissa sång- och instrumentalstämmor inkluderar namnet på aktuell sångare/musiker vid uruppförandet). Likaså finns handskrivet partitur (T/Sv-R ; de instrumentala baletterna i Akt II Scen 2 har här delvis reviderad numrering) samt klaverutdrag av Newell Jenkins (T-klav/Sv).
Avskrifter finns även bl a i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

  • Autografen återfinns: Uppsala Universitetsbibliotek
  • Katalogsignum/kommentar till autografen: Kapsel 57:3a, 15. Vol 5. Si-S
    Autograf bl a till Akt V finns även i Musik- och teaterbibliotekets samlingar

Litteraturhänvisning

van Boer Jr, Bertil H: Die Werke von Joseph Martin Kraus. Systematisch-thematisches Werkverzeichnis, Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie Nr 56, Stockholm (1988); en uppdaterad utgåva på engelska med delvis reviderad VB-numrering utgavs 1998 av Pendragon Press under titeln 'Joseph Martin Kraus. A Systematic-Thematic Catalogue of His Musical Works and Source Study' (numreringen av det här verket är dock oförändrad).
Se även registreringen av Kraus Andante D-dur VB 23 (tidigare VB 156)

Beskrivning av verket

Prolog
Theatern föreställer en stor klippa midt i hafvet. Högst sitter Eol, och håller fängslade vid sina fötter Bore och dess Här.

Ouvertyr: Andante con moto brusco c-moll 4/4 (C)

Scen 1: Eol, Vädren
Scen 2: Juno, som nedstiger i en sky. De förre.
Scen 3: Under Choren ser man Eol lösa Vädren ur deras bojor. De rusa ner från berget. Eol ger klippan en stöt med sin spira, då hon krossas och visar i sitt djup de fänglade Stormarne. Bore löser dem. De fara ut med raseri. Klippan sjunker, och hafvet synes i all sin vidd. Man ser i fonden Trojanska Flottan. Stormen tilltager, och man hör på långt håll Matrosernes och Vädrens blandade Chorer. Eol, Vädren
Scen 4: Neptun reser sig opp ur hafvet. Han sänker sig tillbaka ned i Hafvet. Zephirirne komma under en glad och ljuflig Musik att blidka hafvet. De dansa på Theatern, under det att Tritoner och Nereider stiga till hälften öfver vattubrynen, och sakta drifva Trojanska Skeppen mot stranden. De formera en allmän Ballet, under det att Æneas, i spetsen för Trojanerne, stiger ned från klippan, hvarpå de stött med sina skepp. Då han nalkas försvinna de. Neptun, Vädren [Æneas m fl]
Nr. 10 Zefyros (Västanvindens) ballett [sic; instrumental]: Allegretto D-dur 6/8
Nr. 11 Najadernas och Tritonernas dans [instrumental]: Molto moderato D-dur 3/4
Scen 5: Æneas, Achates, Trojanerne
Scen 6: Æneas, Achates
Scen 7: Venus (i en sky), De förre

Æneas i Carthago

Akt I

Ouvertyr: Andante sostenuto - Andante maestoso Ess-dur 4/4 (C)

Främst på Theatern visar sig den åt Juno helgade Skogen vid Carthago. Den stora Portiken af Gudinnans Tempel intager medlersta [sic] delen af Theatern, till 8 trappor upphöjd. Portiken hvilar på 8 Corinthiska pelare af hvit marmor, mellan hvilka man blir varse det inre af Templet. I fonden af Helgedomen står en tom Piedestal, ämnad at [sic] emottaga Gudinnans Bild. Denna piedestal, så väl som sjelfva rummet der Altaret skall ställas, är upphöjd till några trappsteg höger om ingången till Templet. Under en präktig himmel ser man Didos Thron upprest.
Scen 1: Dido, Clelie, Barcé
Scen 2: Det Carthagiensiska folket kommer under dans att pryda Templet med blomster. Midt under denna Fest ser man Æneas med några Trojaner anlända. Carthagiensiska folket, De förra
Scen 3: Festen fortsättes. Marche till Templet. Näst Drottningens vakt går Carthagos ungdom under dans, åtföljd af Junos Prester och Prestinnor, som bära offerkärlen, altaret, och sist Gudinnans bild, som skola invigas och ställas i det nya Templet. Näst statuen följer Drottningen och dess Hof. Æneas med sina Trojaner stadnar qvar [sic] främst på Theatern. Carthagiensiska Ungdomen går främst i marschen 2 gånger omkring Theatern under dans. Drottningen och Presterne gå in i Templet. De andre stadna utanföre [sic]. Man placerar stoden på sin piedestal, och altaret der frammanföre. Carthagiensiska ungdomen går in i Templet och pryder altaret med blommor. Drottningen, hennes Hof och Folket gå alla med ceremoni ur Templet. Clelie skiljer sig något ifrån Drottningens svit. Hon går bort. Dido, Æneas, Achates, Trojaner, De förra
Nr. 4a Marsch [instrumental]: [tempobeteckning saknas] E-dur alla breve
Nr. 5a Gavotte [instrumental]: Allegretto ma un poco moderato C-dur alla breve [Kraus? enligt van Boer]
Scen 4: Æneas på knä vid första trappsteget till Templet. I det samma som Æneas emottager af Trojanernes händer ett kärl med rökelse, för att bära det in i Templet, nedstiger ett moln, som alldeles bortskymmer dess ingång. Peristilen uppfylles med glesa skyar, emellan hvilka man blir varse Templets bygnad. Æneas reser sig opp med bestörtning. Æneas, Achate, Trojanerne

Akt II
Theatern föreställer en Skog, helgad åt Diana. Midt i fonden synes ett Berg, från hvilket flere strömmar störta sig. Dianas Statue står vid ena sidan af Theatern.
Scen 1: Dido (i jagtkläder)
Scen 2: Man börjar anställa flera slags jagtöfningar. Det första är Kappränning. Priset är ett Skärp, hvarmed Dido belönar den af sina Nympher, som deraf gjort sig värdigast. 2. Fäktning. Priset är ett gyllene Spjut, hvilket Dido öfverlemnar åt Æneas att skänka Segervinnaren. 3. Bågskjutning. Priset är ett Guldkoger, som Dido fäster på den mest förtjenta. Detta blir Æneas, för hvilken alla göra en vördnadsbetygelse. Dido börjar jagten och åtföljes af hela Jägareskaran. Jagtmusiken fjermar sig allt mer och mer. Dido, Æneas, Didos hoffolk (i jagtkläder)
Baletter [instrumentala]:
[Nr. 8 osv enligt van Boer] No 1. Jagtöfvningar: Adagio G-dur 3/4
[Nr. 9] No 2. Kappränning: Con leggerezza G-dur 3/8
[Nr. 10] No 3. Air. Brottas [sic]: Maestoso D-dur 3/4
[Nr. 11] No 4. At skjuta med båga [sic]: Allegretto A-dur alla breve
Scen 3: Theatern föreändras efter något uppehåll, och föreställer en enslig Grotta, igenom hvilken man blir varse den tjocka och mörka skogen; man hör på långt afstånd dånet af jagten. Ändteligen uppvexer en storm åtföljd af en regnskur. Sichés skugga i ett blodigt dok stiger opp ur jorden. I detsamma uppfylles Grottan af Kärlekar och Nöjen, som dansande omgifva Dido och Æneas, att skingra deras förskräckelse. Æneas, Dido, Sichés skugga, Kärlekar, Nöjen
[Nr. 16] No 12. Mellanspel "Stormen" [instrumentalt]: Allegro D-dur 4/4 (C)
Scen 4: Kärleksgudar och Nöjen, De förra
[Balett i Kungliga Teaterns handskrivna material: Andante - Vivace E-dur - e-moll - E-dur 2/4 - 3/4]

Akt III
Theatern föreställer det stora Torget i Carthago, omgifvet af präktiga Palats. Två Gator stöta dit, skilda genom ett stort Slott. Vid änden af den gatan, som är till höger om åskådarn, ser man ingången till yttre Borggården af Didos Palats.
Scen 1: Æneas
Scen 2: Æneas, Clelie
Scen 3: Theatern förändras, och föreställer Audience-Salen i Didos Palats. På ena sidan ser man Drottningens Thron, den hon går att intaga, omgifven af sina Hofdamer. Afrikanska Sändningbådet [sic] med en stor svit, anförd af Carthagos Hofmän, träder in från fonden. Æneas kommer in från ena sidan af Theatern, och stadnar midt emot Thronrn, så att Ambassadeuren befinner sig midt emellan honom och Drottningen. Dido, Æneas, Jarbas (som Ambassadeur), Hofdamer, Afrikanska Sändningbådets svit
Nr. 4a Numidernes marsch (Jarbas march i van Boers tidigare utgåva; se ovan) [instrumental]: Allegro maestoso G-dur 4/4 (C)
Nr. 5 Jarbas entré [instrumental]: Tempo giusto C-dur 2/4
Scen 4: Jarbas med dess svit
Scen 5: Theatern föreställer en Skog af rosor, invigd åt Hymen och Kärleken. Under en blomsterhäck midt på Theatern står ett Altare af hvit Marmor. Myrtenträd, som fläta sig med rosor, formera en dubbel Allé. Dido, åtföljd af unga Carthagiensiska Flickor, alla hvitklädda och prydda med blommor, ledsagas af Æneas under en glad och harmonisk Musik. Hymens Prestinnor, äfven i hvita kläder och krönta med blomster, omgifva Altaret med facklor i händerne. Prester och Prestinnor föra Dido och Æneas under dans fram till Altaret. I detsamma lägga Dido och Æneas händerne på Altaret, men hindras att fullkomna sin ed, genom ett underjordiskt dån, och derpå följande jordbäfning, som krossar Altaret. Under grufligaste blixtar och åskedunder, öppnar sig jorden och uppslukar Altaret. Hela församlingen skingras och flyr ur Templet. Dido faller ner och dånar. Dido, Æneas, Clelie, Prester och Prestinnor, Chartagienser, Trojaner
Nr. 11 Ballett [instrumental]: Larghetto D-dur alla breve
No 13 1/2 [Nr. 13a] Carthagienserflickornas dans [instrumental]: Andante C-dur 2/4 [feltryckt 3/4 i van Boers senare utgåva; se vidare nedan]
Nr. 16 Presternas marsch [instrumental]: Moderato G-dur alla breve
Scen 6: Äran nedstiger på en lysande sky. Hon försvinner därefter. Dido, Æneas, Äran
Scen 7: Dido (allena). Hon går.

Akt IV
Theatern föreställer Hamnen i Carthago. Man ser Trojanska Skeppen som göras redo att gå till segels.
Scen 1: Æneas anländer fördjupad i sorg. Trojanerne tillreda på stranden ett offer åt Neptun. En del Trojanska qvinnor frambära offerkärlen, under det Trojanerne uppresa på hafsstranden ett altare af grofva stenar. Andra gå under dans att kasta blommor i hafvet till offer åt Neptun. Achates går att gjuta vin och vigvatten på altaret. Emellertid står Æneas främst på Theatern, försänkt i sorg, och tyckes ej taga någon dels i det som förehafves på stranden. Skeppen blifva färdgita att gå ut. Qvinnorne gå om bord, och Soldaterne börja att lossa seglen. I det samma Æneas går att stiga om bord, kommer Dido med hastighet och håller honom tillbaka. Achates, Æneas, Trojaner, [Dido]
Nr. 8 Marsch [Romerska soldater; instrumental]: Tempo di marcia D-dur alla breve
Nr. 9 Marsch [Romare; instrumental]: [tempobeteckning saknas] D-dur 4/4 (C)
Scen 2: Dido vill gå, men hindras af Æneas. Hon går bort. Han fill följa henne, men Achates håller honom tillbaka. Dido, De förre
Scen 3: De gå alla om bord, och man hör i det samma på långt afstånd ett krigsbuller. Clelie kommer springande med yttersta hastighet. Æneas, Achates, Trojanerne
Scen 4: Trojanerne rusa med hastighet ned från skeppen. Æneas för dem an, med värjan i handen. Clelie, De förre

Akt V
Nr. 1 Förspel [instrumentalt]: [tempobeteckning saknas] D-dur 4/4 (C)

Theatern visar Förstaden af Carthago. I fonden uppstiga höga torn och murar, på gamla viset försedde med altaner, bakom hvilka man blifver varse Stadens Tempel och åtskilliga Palats. Sidorna omgifvas med hus och byggnader i Tyrisk smak, som utgöra Förstäderne. Alla torn och altaner äro fullsatte med folk och troppar. - Hela denna Scene är ett slags Pantomime-Ballet. Ett parti Carthagienser förföljas af ett parti Afrikaner. De förra draga sig tillbaka under Stadens vallar. Strax ser man ifrån murarne en skur af pilar öfversvämma Numiderne, och tvinga dem att fly undan. En Carthagiensisk stridsman stiger fram ur hären och utmanar en Numid till envig. Denne mottager utmaningen. Tre andre kämpar af hvardera troppen göra detsamma. De strida fyra mot fyra. Numiderne tyckas ge vika och drag sig in åt hären, då derifrån i detsamma en pil blifver skjuten, som sårar den ena af Tyriska kämparne. Carthagienserne retade af ett dylikt svek, rusa med häftighet på fienden, och striden förnyas. Jarbas anländer i spetsen för en ny tropp med sabeln i handen, och tvingar Carthagienserne att med hast begifva sig in i Staden.
Nr. 9a Ballett [instrumental]: Allegro brillante D-dur 6/8 (musiken sannolikt av antingen Kraus eller Terrade enligt van Boer)
Scen 1: Afrikanerne löpa af och an på Theatern med facklor i handen, att itända Förstäderne. Man ser Carthagiensiska qvinnor, som förföljda af sina segervinnare, kasta sig för deras fötter. Andra åter, beväpnade med bågar, söka att försvara sig. Man frambär blockar och stegar att bestorma staden. Jarbas, Carthagienser, Numider
Scen 2: I samma ögonblick som stormen tillredes, anländer Æneas i spetsen för sina Trojaner, och faller Numiderne i flanken. Carthagienserne göra i detsamma ett utfall: drabbningen blifver skarp och Jarbas rusar fram ur troppen att utmana Æneas. De strida bägge främst på Theatern, under det båda Härarne formera grupp i fonden. Jarbas faller och Æneas dödar honom. En del Afrikaner blifva slagne och taga till flykten. De öfrige vid åsyn af sin Konungs död, kasta sina vapen och falla till jorden. Man binder fångarne; och Jarbas lik bortföres, sedan man först till Æneas lemnat hans värja, sköld och hjelm. Han öfverlemnar dem Jarbas vapen. Carthagienserne bortföra fångarne. Æneas, Achate, De förre
Scen 3: Æneas går om bord med Trojanerne. Achates, Æneas, Trojanerne
Scen 4: Theatern förändras och föreställer Borggården till Didos Palats. I Fonden ses Drottningens Trädgårdar, och längre bort hafvet. Åt ena sidan ser man ett bål upprest, på hvilket står en trefot i gamla smaken och en brinnande fackla. Barcé
Scen 5: Dido med håret utslaget och stadd i den djupaste sorg. Dido, Barcé, Chor (bakom Theatern)
Scen 6: Narbal presenterar för Drottningen Afrikanska Fångarne och lägger Jarbas vapen för hennes fötter. Medan festen fullföljes, går Dido orolig fram och åter på Theatern; ändteligen stiger hon opp på bålet: och då hon långt ifrån blir varse Trojanska Flottan under segel, utbister hon i ett sorgerop, som afbryter balletten och sätter folket i förskräckelse. Hon störtar dolken i sitt bröst; faller, reser sig åter opp, fattar facklan och itänder bålet. Folket göra en rörelse att frälsa henne, men drifvas af lågorna tillbaka. Narbal, Dido, Barcé, Carthagienser, Numidiske fångar
Nr. 11b Marsch af Carthagienser [instrumental]: [tempobeteckning saknas] C-dur 4/4 (C)
Nr. 11c Ballett [instrumental]: Adagio F-dur 4/4 (C) [musiken sannolikt av antingen Kraus eller Terrade enligt van Boer]
Scen 7: Iris nedstiger på en sky, hvilken bortskymmer bålet. De förre
Scen 8: Theatern förvandlas och föreställer Olympen. Jupiter omgifven af de öfriga Gudarne, går att emottaga Dido, som ännu bortsvimmad i Iris famn, föres fram till hans fötter. Apollo, Diana, Morgonrodnan och Timmarne, samt de öfrige Gudar, som styra rymden och verldskloten, stiga ned att emottaga Dido bland sitt antal. De ikläda henne en mantel, beströdd med stjernor, och i det samma blir man varse i luften en constellation, som bär hennes namn. Ballet af Stjernorna. Iris, De förre
Nr. 17a Ballet [instrumental]: Adagio B-dur 3/4
Nr. 18 Ballett [instrumental]; Menuett 1 och 2): Andante grazioso D-dur 3/4
[tempobeteckning saknas)] D-dur 3/4 [Nr. 17 i van Boers tidigare utgåva]
Nr. 19 Ballett. Ciaconna [instrumental]: Andante D-dur 3/4 [Nr. 18 i van Boers tidigare utgåva]

Tillägg i versionen från 1782:
Balett [instrumental]: Andante un poco largo D-dur 3/4


Verkkommentar

Enligt van Boer fick Kraus beställning på 'Æneas' som en direkt följd av framgången med operan 'Proserpin' och utnämnandet till 'Vice-Kapellmeister'. Operan omnämns i flera av Kraus brev, från den 26 augusti 1781 och framåt.
Det var tänkt att uppföras vid invigningen av det nya operahuset, men var tvungen att ställas in då sopranen Caroline Müller och hennes man, konsertmästaren, flydde Stockholm för att undvika fängelse pga sina skulder.
Kraus omarbetade sedan operan flera gånger, särskilt efter att ha hört Piccinnis 'Didon' i Paris 1784, och försökte få den uppförd sceniskt både 1786 och 1790, men utan att lyckas och den fick sin premiär först 1799 (sju år efter Kraus bortgång).


Libretto/text

Prolog

Nr. 1 (Kör): Få vi ej än vår frihet förbida? (Eol, Vädergudar)

Nr. 2 (Recitativ): Hvad ljufva toners sammanljud (Eol, Juno)

Nr. 3 (Aria): Låt dina stormars vreda [sic] (Juno)

Nr. 4 (Recitativ): Gudinna, dina bud jag vörda vill (Eol)

Nr. 5 (Aria och kör): Gån vilda Orcaner (Eol, Vädergudar)

Nr. 6 (Kör med balett): Låt oss vår frihet förbida (Vädergudar)

Nr. 7 (Körer, skymda): Se stormen oss bebåda (Trojaner/Matroser), Må höjd och afgrund skalla (Vädergudar)

Nr. 8 (Recitativ): Hvad dån? (Neptun)

Nr. 9 (Aria): I som trot[t]sig er förhäfven mot min vilja /.../ I som lätta, lätta vingar rören (Neptun)

Nr. 12 (Recitativ): Oss himlen räddat har, bevekt af våra böner (Æneas)

Nr. 13 (Aria): Citherens mägtiga [sic] gudinna (Æneas)

Nr. 14 (Recitativ): Din bön är hörd, min son. Hör opp ifrån den grymma (Venus)

 

Akt I

Nr. 1 (Recitativ): Bland alla nöjens krets, på sjelfva segrens (Dido, Clelie, Barcé)

Nr. 2 (Recitativ): Om han sin fordna ro i Edra tårar fann (Clelie, Dido)

Nr. 3 (Aria): Nej, jag ej älskar, jag förtäres (Dido)

Nr. 4 (Recitativ): Ack! Troja är ej mer (Dido)

Nr. 5 (Chor): Lef milda drottning, glad och (Clelie, Carthagienser)

Nr. 6 (Recitativ): Ett folk af stormens våld på våra stränder (En Carthagienser)

Nr. 7 (Chor): Ehvar [sic] som himlen hälst [sic] behagar (Æneas, Trojaner)

Nr. 8 (Recitativ och aria): Gläds Trojas värda son. Ur faran frälst ni funnit - Då lycklig är af edra (Dido)

Nr. 9 (Recitativ): Men skingra nu det qval [sic], som edra hjertan (Dido)

Nr. 10 (Chor): Chartagienser låt vår sång, lyckliga hjertan (Carthagienser)

Nr. 11 (Chor): Alsmägtiga gudinna (Prester, Prestinnor)

Nr. 12 (Chor): O Juno, gudars mor, låt tvädrägt [sic]  (Æneas, Carthagienser)

Nr. 13 (Recitativ): Vår drottning, till Dianas lof, idag en jagt förräta [sic] (Clelie)

Nr. 14 (Aria): O Juno, du hvars blick från himlens (Æneas)

Nr. 15 (Recitativ): Förgäfves var min bön (Æneas)
[Nr. 14a (Schlußsatz; Æneas) i van Boers tidigare utgåva; se vidare ovan]

 

Akt II

Nr. 1 (Aria): Ack, för hvad plågor detta bröst sig till ett (Dido)

Nr. 2 (Recitativ): Än för Æneas ej min kärlek yppat sig  (Dido)

Nr. 3 (Aria): Uti min själ jag fåfängt sluter (Dido)

Nr. 4 (Recitativ): Ren bergens återskall till Jägerhornes dån (Dido, Æneas)

Nr. 5 (Chor): Må denna dag (Dido, Æneas, Carthagienser)

Nr. 6 (Chor): Lekande nöjen, muntra behag (Dido, Æneas, Carthagienser)

Nr. 7 (Chor): Jägarens gud, lät valdhornets ljud (Dido, Æneas, Carthagienser)

[Nr. 12 osv enl van Boer] No 8. (Chor): Börjom vårt lopp (Dido, Carthagienser)

[Nr. 13] No 9. (Recitativ): Æneas för min hämnd, af Neptun räddning fådt [sic] (Juno)

[Nr. 14] No 10. (Aria): Om han Italiens kuster hinner (Juno)

[Nr. 15] No 11. (Recitativ): Men ser att min befallning göra, jag luftens nympher (Juno)

[Nr. 17] No 13. (Recitativ): Ni här, min drottning, för er ser en grotta, som sitt hvalf (Dido, Æneas)

[Nr. 18] No 14. (Aria): Ack vet att från den första dag (Æneas)

[Nr. 19] No 15. (Recitativ): Jag kan ej dölja mer den låga (Dido)

[Nr. 20] No 16. (Aria): Med er förenad in i döden (Dido)

[Nr. 21] No 17. (Recitativ): Olyckliga! skall så din (Siché)

[Nr. 22] No 18. (Duo [sic]): Hvad gruflig syn (Dido, Æneas)

[Nr. 23] No 19. (Chor): Kärleks gudar, blinda nöjen (Chör af Carthagiensiska jungfrur enligt van Boer; 'Chor af Kärleks Gudar' enligt Kungliga Teaterns hanskrivna material)

[Nr. 24] No 20. (Recitativ): Af outsläckligt hat ej gudars hjertan brinna (Dido, Æneas); OBS! i Kungliga Teaterns handskrivna material finns här en balett och anteckningen "Chor No. 19 Da Capo"

[Nr. 25] No 21. (Chor): Kärleks gudar, blinda nöjen (Chör af Carthagiensiska jungfrur enligt van Boer; 'Chor af Kärleks Gudar' enligt Kungliga Teaterns handskrivna material)

[Nr. 26] No 22. (Recitativ): Hvad otacksamma barn, som i er lydnad felat! (Venus, Juno) [OBS! noterna överkorsade med blyerts i Kungliga Teaterns handskrivna material]

[Nr. 27] No 23. (Duo): Vet, vet, jag Olympens spira bär (Venus, Juno) [OBS! noterna överkorsade med blyerts i Kungliga Teaterns handskrivna material]

 

Akt III

Nr. 1 (Aria): Förgäfves, kärlek mig beredda (Æneas)

Nr. 2 (Recitativ): Ej qval och fruktan skänkt (Æneas, Clelie)

Nr. 3 (Aria): Du som i nödens ögonblick dess ädla bistånd fått (Clelie)

Nr. 4 (Recitativ): Bereda hennes död! Hvem jag så nedrig (Æneas)

Nr. 6 (Recitativ): Princessa, för er thron (Jarbas)

Nr. 7 (Aria): Gå drottning tag af Jarbas händer (Jarbas)

Nr. 8 (Chor): Gå drottning tag av Jarbas händer (Numider)

Nr. 9 (Recitativ): Då jag mitt fosterland (Dido, Jarbas)
Nr. 9a (Aria): Gå, säg din kung, att Dido drottning (Dido)
Nr. 9b (Recitativ): Föraktas, jag föraktas (Jarbas)

Nr. 10 (Aria): O gudars gud (Jarbas)

Nr. 12 (Duett): Ack hvad de lågor ljufligt brinna (Dido, Æneas)

Nr. 13 (Chor): Må ert förbund hos gudar bifall vinna (Dido, Æneas, Carthagienser)

Nr. 14 (Chor): Höjom upp vår röst, att prisa och berömma (Chör af Carthagienser)

Nr. 15 (Recitativ): Man nalkas, hören upp. De helga prästers (Æneas)

Nr. 17 (Chor): Sen [Som, enligt van Boer] kärleksfacklan till en tid (Översteprester, Prester)

Nr. 18 (Duett): O du, som från Olympens slott (Dido, Æneas)

Nr. 19 (Chor): Hvad dån! Hvad grymma lågors (Dido, Æneas, Carthagienser)

Nr. 20 (Recitativ): Æneas, har du glömt (Äran, Æneas)

Nr. 21 (Aria): Men du, hvars thron jag gick att dela (Æneas)

Nr. 22 (Recitativ): Hvar är jag? Gudar! (Dido)

Nr. 23 (Aria): Om du så brottslig kunde bli (Dido)

 

Akt IV

Nr. 1 (Chor): Böljan utan vrede svallar (Trojaner)

Nr. 2 (Aria och chor): Gudar, som mig förelagt (Æneas, Trojaner)

Nr. 3 (Recitativ): Ni folkets längtan hör (Achates, Æneas, Dido)

Nr. 4 (Duett): Gå, trottsa [sic] faror, storm och haf (Dido, Æneas)

Nr. 5 (Recitativ): Trojanerne, min prins (Achates, Æneas, Venus)

Nr. 6 (Aria): Till evig visshet af ditt hopp (Venus)

Nr. 7 (Chor): Augustus, Augustus, att din ära (Romerska soldater)

Nr. 10 (Chor): Den magt du genom segrar vunnit (Romare)

Nr. 11 (Recitativ): Nog af! Du finna bör hvad råd dig ägnar (Venus)

Nr. 12 (Chor): Lyftom ankar, seglom af (Trojaner)

Nr. 13 (Recitativ): Mitt folk, mitt kära folk! (Æneas)

Nr. 14 (Recitativ): Ack prins! Ett grufligt bud (Clelie, Æneas)

Nr. 15 (Chor): Gå, samlom då vår tappra här (Clelie, Æneas, Trojaner)

 

Akt V

[Nr. 2 enligt van Boer osv] (Chor): Vår styrka segra bör (Numider)

[Nr. 3] (Chor): Må blodet dessa murar färga (Jarbas, Numider och Carthagienser)

No 2. [Nr. 4] (Duett och chor): Mägtiga gudar, styren min arm (Æneas, Jarbas, Numider)

No 3. [Nr. 5] (Marsch af Trojaner [Tempo di marcia D-dur alla breve], chor och recitativ): Tappre hjelte, du hvars hand frälst vår (Æneas, Trojaner)

No 4. [Nr. 6] (Recitativ): O gudar, styrken mig (Æneas)

[Nr. 7] (Aria): Gudar, i som styren, som styren menskors [sic] lopp (Æneas)

No 5. [Nr. 8] (Recitativ): Dess välja värkställd [sic] är (Barcé)

No 6. [Nr. 9] (Aria): O Juno, du som öfvergifvit (Dido)

No 7. [Nr. 10] (Recitativ): Men gudar, kan Ert hjerta lida (Dido)

No 8. [Nr. 11] (Chor och scen): All vår fara har försvunnit (Dido, Narbal, Carthagienser) [i Kungliga Teaterns handskrivna material finns här en Marche D-dur 4/4 (C)]
[Nr. 11a] (Recitativ): Drottning gläds! Din thron, din ära (Narbal)

No 9. [Nr. 12] (Recitativ): Hvad fröjd! Hvad oförmodad lycka (Dido)

No 10. [Nr. 13] (Recitativ, aria och chor): Himmel Ack! Han flyr! Han lämnar mig /.../ Förrädare! Barbar! du flyr, och lämnar (Dido, Carthagienser)

[Nr. 14] (Recitativ): Förskräckta folk (Iris)

[Nr. 15] (Chor): Vår drottning hör Olympen till (Carthagienser)
[I van Boers tidigare utgåva var Nr. 14 och Nr. 15 sammanslagna till Nr. 14]

[Nr. 16; tidigare Nr. 15] (Ballett och recitativ): Kom, Dido, kom att din belöning (Jupiter)

[Nr. 17; tidigare Nr. 16] (Chor): Ljusets magter af Er lag, styres (Gudar och Gudinnor)

No 11. (Chor, Iris): Ack! Sorg och fasa, se lågan rasa /.../ Förskräckta folk /.../ Vår Drottning hör Olympen til ['Kom, Dido' osv finns ej i Kungliga Teaterns handskrivna material]