Otto Lindblad (1809−1864)

Jonas Otto Lindblad, född i Karlstorps socken i Jönköpings län 31 mars 1809 och död i Norra Mellby socken 26 januari 1864, var tonsättare och dirigent. 1829 kom han till Lund där han blev anförare för de sångare som antog namnet Lunds studentsångförening. 1847 blev han klockare i Norra Mellby. Invald i Kungl. Musikaliska akademien 1857. Otto Lindblad komponerade en stor mängd solo-, kvartett- och manskörsånger, däribland ”Längtan till landet” (’Vintern rasat ut …’) och ”Kungssången”.

Liv

Uppväxt och skolgång

Otto Lindblad växte upp i ett prästhem i Karlstorp nära Vetlanda. Föräldrarna var goda sångare och fadern spelade också violin. Vid tio års ålder gick han i skola i Växjö. Från fjorton års ålder upphörde det ekonomiska stödet från hemmet och han blev i fortsättningen tvingad att finansiera skolgången med arbete som informator.

Musikundervisningen i Växjö befann sig på 1820-talet i en djup svacka. Lindblad gick sin egen väg och bildade tillsammans med några skolkamrater en instrumentalensemble som uppförde musik de själva arrangerat. De sjöng också manskvartetter. Gruppen kunde på 1820-talet ofta höras i borgerskapets hem i staden och på biskopsgården där Esaias Tegnér residerade.

Redan under uppväxtåren blev Lindblad en passionerad jägare och strövande i naturen blev en livsstil som han höll fast vid livet igenom. Intresset för natur och jakt var en tillgång i den umgängeskrets han senare byggde upp, först i Lund från 1829 och från senare delen av 1840-talet på herresäten i trakten av Norra Mellby, orten där han 1847 blev klockare. Smeknamnet ”Kulan” som vännerna i Lund gav honom syftar på detta intresse − han var känd som en mästerskytt.

Lundaåren 1829−47

Otto Lindblad inledde sina studier i Lund hösten 1829. De finansierades genom anställningar som informator i högreståndsfamiljer i Lundatrakten och ett mindre årligt bidrag från en släkting. Kamraterna från Växjö började sina studier i Lund samtidigt och deras musicerande återupptogs. Lindblad spelade dessutom i Akademiska kapellet och i Musikaliska sällskapet i Malmö (medlem från 1830). Hans första kompositioner − de i handskrift bevarade Försök i tonkonsten. En och två-stämmiga sånger med piano eller violin och stycken för violin och piano − tillkom under dessa tidiga Lundaår.

Från 1832 fick Otto Lindblad viktiga musikaliska impulser av violinisten och musikpedagogen M. Lundblad som han delade bostad med under tre år. Sannolikt var det då som hans beslut att yrkesmässigt satsa på en karriär som musiker och tonsättare mognade fram. Reaktionerna från Lindblads akademiska lärare var negativa. Familjen var också djupt oroad över att han dröjde med sin akademiska examen. När Lindblad 1836 tog på sig att vara kapellmästare för ett ambulerande operasällskap var måttet rågat. Släktingen drog in sitt periodiska bidrag.

Otto Lindblads första manskörskompositioner skapades sannolikt med visst stöd från Lundblad. Kamratkretsen från Växjö hade 1831 anslutit sig till en sånggrupp ledd av Sven Lovén, docent i zoologi. Lindblad blev snart den ledande kraften i denna kör som från 1833 började uppträda offentligt. 1838 antog kören stadgar (skrivna av Lindblad) men namnet Lunds studentsångare fixerades först senare. Kören inledde samma år ett samarbete med studenter i Köpenhamn som blev upptakten till studentskandinavismen i vilken Lindblad och hans kör kom att spela en viktig roll. 1839 gjorde Lundakören ett uppmärksammat framträdande i Köpenhamn som ledde till bildandet av den danska Studentersangforeningen. Samma år började Lindblads manskörsånger komma ut i tryck.

Från 1839 ordnade Otto Lindblad tillsammans med sina sångare offentliga soaréer i Lund och Malmö. De inleddes med en konsert och avslutades med dansmusik utförd av några av de mer spelkunniga sångarna. Genom dem lyckades Lindblad skrapa ihop medel som möjliggjorde fördjupade musikstudier i bl.a. harmonilära för kapellmästaren Carl August Krebs i Hamburg. På båtfärden hem från Hamburg blev han starkt nedkyld vilket ledde till reumatiska besvär som för lång tid band honom vid sjuksängen. Från 1843 var han fullt aktiv igen som anförare för studentsångarna och som tonsättare. Exempelvis komponerade han ”Kungssången” (”Ur svenska hjärtans djup …”) för en akademisk högtidlighet hållen i samband med Kung Oscars tronbestigning 1844. I juni detta år lyckades Lindblad avsluta sina studier med en magistergrad. I hans examen ingick kurser i praktisk och teoretisk filosofi samt i några naturvetenskapliga ämnen.

Våren 1846 gav kören ledd av Lindblad konserter till förmån för Akademiska föreningens planerade byggnad. Senare samma år gjorde Lindblad en omfattande konsertturné i Sverige med en kvartett ur kören. Syftet var att samla in mer pengar till Akademiska föreningen. Överallt bemöttes deras framträdande synnerligen positivt och Lindblad hyllades som en av landets mest lovande tonsättare och anförare.

Otto Lindblads engagemang med studentsångarna inbringade honom aldrig några arvoden. På 1840-talet var han därför fortfarande beroende av inkomster som informator och tillfälliga engagemang som musiker. Även skuldsättning ingick i livsstrategin. Vid hemkomsten från turnén uppstod en hätsk strid om den ekonomiska redovisningen. Lindblad blev illa berörd och lämnade ledarskapet för kören. Hans utväg blev en klockartjänst i Norra Mellby som han tillträdde i maj 1847.

Kantor i Norra Mellby

I Norra Mellby bildade Otto Lindblad en blandad kör som var en av Sveriges tidigaste kyrkokörer och den första i Skåne. Han var svårt skuldsatt och tvingades länge skaffa extraförtjänster genom att ge lektioner och sälja och stämma pianon. Först vid mitten av 1850-talet var så mycket av skulderna betalda att han kunde gifta sig. Hustrun, Emma Andersson, var pianolärare och 25 år yngre. Efter något år föddes en dotter som dog i ettårsåldern.

I Norra Mellby odlade Lindblad de kontakter han under Lundaåren fått med ståndspersoner som ägde herresäten i trakten. Han var en uppskattad gäst både som skicklig jägare och som musiker. Han upprätthöll också kontakten med studentsångarna i Lund, anförde dem vid ett par stora evenemang och gav soaréer med några av dem i Lund och Malmö. Han fortsatte att komponera men fick även lägga tid på att publicera verken. Hans berömmelse var nu så stor att förläggare var ivriga att trycka hans solosånger, kvartetter och manskörsånger.

Otto Lindblad insjuknade 1862 i en lungsjukdom och dog 14 månader senare. Under denna tid skrev han sina memoarer men hann endast fram till år 1845.

Verk

Otto Lindblad komponerade främst verk för röster − med eller utan ackompanjemang av piano. Verkförteckningen rymmer även några verk för piano solo samt för violin och piano (endast bevarade i handskrifter). Många vokalverk trycktes under perioden 1839−63 samt även postumt. Flera sånger återfinns i sekundärutgivning (främst i samlingar av körsånger) långt fram under 1900-talet.

Motivvalet för sångerna speglar de miljöer Lindblad kom i kontakt med: muntra sällskapssånger för studentikosa kretsar, naturlyriska sånger som fångar stämningar som Lindblad mött under sina jaktutflykter samt fosterländska och nordiska teman som passade in i den skandinavism som spreds från 1840-talet. Han skrev själv texten till några sånger men använde även texter av samtida lundskalder som C.V.A. Strandberg (Talis Qualis), H. Sätherberg, G. Nyblæus och C.A. Hagberg.

Otto Lindblad var autodidakt men tog tidvis råd av professionella musiker. I de flerstämmiga sångerna ger han prov på ett mycket gott hantverk med utmärkt stämföring. Generationer av sångare har upplevt hur lätt stämmorna kan läras in men också hur Lindblad med rytmiska finesser, känslig harmonik och textbehandling får musiken att leva och skimra. Till de sånger som fortfarande ingår i standardrepertoaren för manskör räknas ”Längtan till landet” (”Vintern rasat ut …”), ”Ångbåtssång” (”Sätt maskinen igång …”) och ”Kungssången” (”Ur svenska hjärtans djup …”).

Intresset för Otto Lindblads sånger var mycket stort under andra hälften av 1800-talet. Det stora antalet texter och kortare notiser om Lindblad i svensk bokutgivning och press (se bibliografi) vittnar om att intresset för hans musik och levnadsöde höll i sig länge. Minst ett par sånger av Lindblad ingår fortfarande i de traditionstyngda årliga framträdanden som Lunds studentsångare ger från universitetets trappa vid mösspåtagningen den sista april och följande dags konsert.

Boel Lindberg © 2015

Bibliografi

Andersson, Greger: "Elit och allmoge sida vid sida: Musicerandet på de skånska godsen", i: Mats Olsson, Sten Skansjö & Kerstin Sundberg (red.), Gods och bönder från högmedeltid till nutid: kontinuitet genom omvandling på Vittskövle och andra skånska gods, Lund: Nordic Academic Press, 2006, s. 227 ff., särsk. 51–53.
−−−
: ''Musik och järnväg: 1800-talets teknikutveckling återspeglad i text och ton'', i: Mattias Lundberg & Sven-Åke Selander (red.), Melos och Logos: festskrift till Folke Bohlin, Skellefteå: Artos, 2011, s. 9-19.
Berättelse om studenttågen till Lund och Köpenhamn sommaren 1845, Uppsala: Uppsalastudenternas direktion, 1846.
Bååth-Holmberg, Cecilia
: "Otto Lindblad", i: Nordisk tidskrift, 1902.
−−−
: "Lundagårdens sångare", i: Från gammal tid och ny, Uppsala: Lindblad, 1916, s. 9–84.
Bergstrand, A.
: "Otto Lindblads Jakt journal", Studentsångaren i Lund: tidskrift för Lunds studentsångförening, nr. 3, 1960.
Blomqvist, Ragnar
: Lunds historia, vol. 2, Nyare tiden, Lund: LiberLäromedel/Gleerup, 1978.
Bohlin, Folke
: "J Otto Lindblad", Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm: Svenskt biografiskt kexikon, 1980–81, s. 276 ff.
−−−:
"När grundades Lunds studentsångförening", i: Anders W. Mårtensson (red.) Studentsångarna i Lund 150 år, Lund: Föreningen Gamla Lund, 1981, s. 17−29.
−−−: "Studenten fra Lund: om Otto Lindblad och Danmark", i: Finn Egeland Hansen, Bo Lundgren & Folke Bohlin (red.), Festskrift Søren Sørensen, København: Dan Fog, 1990, s. 53−69.
−−−:
"En man som inte blev director musices", i: Greger Andersson (red.), Spelglädje i Lundagård, Lund: Lund Univ. Press, 1996, s. 153−4.
Bratli, Carl
: Studenter-Sangforeningen gennem 100 aar, København: Langkjær, 1939.
Danell, Eric:
Bidrag till Otto Lindblads biografi: klockaren i Mellby och Tjörnar, Sundsvall, 1941.
−−−:
Carl Rupert Nyblom och Otto Lindblad: några musikaliska randanmärkningar, Sundsvall, 1944−45.
Efvergren, Carl
: Svenska tondiktare: kortfattade levnadsteckningar, Stockholm: Folkskolans barntidning, 1925.
Ehrenborg, C
.: "Otto Lindblad och Hofdala", i: Studentsångaren i Lund: tidskrift för Lunds studentsångförening, 1960.
Eliæson, Åke & Tobias Norlind:
Tegnér i musiken: bibliografi och musikhistoria, Lund: Gleerup, 1946.
Feuk, Gustaf Adolf
: Otto Lindblad och hans sångare 1840−1846: biografiska anteckningar, Lund: Ph. Lindstedt, 1882.
Fog, Dan
: Dansk musikfortegnelse: en dateret katalog over trykte danske musikalier. D. 1, 1750−1854, København: Dan Fog musikforlag, 1978.
Forslin, Alfhild
: Runeberg i musiken, Helsingfors, 1958, s. 319−320.
Gustafsson, Magnus
: "'Vid dessa toner träddes dansen med borgarnas hustrur, döttrar och tjänstepigor'. Något om musiklivet i Växjö i äldre tid", i: Magnus Gustafsson & Boel Lindberg (red.), Från Sigfridesmässa till The Ark. Musiken i Växjö, Växjö: Växjö kommun & Smålands musikarkiv/Musik i Syd, 2010, s. 269−89.
Göransson, E.
: "Tal till Otto Lindblads minne", i: Norra Mellby sockenbok, Hässleholm, 1956.
Hedar, Josef
: "Otto Lindblads 'Hågkomster'", i: Harald Schiller (red.), Småland, Stockholm, 1953.
Heintz, Veslemøy
: "Musiken och musikmarknaden: Förlag, musikhandel, instrumenttillverkning", i: Leif Jonsson & Tegen, Martin (red.) Musik i Sverige, vol. 3, Den nationella identiteten 1810−1920, Stockholm, Fischer & Co., 1992, s. 195.
Hillerdal, Gunnar & Starfelt, Eric
: Akademiska föreningen i Lund 1830−1953 Lund: Gleerup, 1953.
Johansson, I.
: "Klockklang och körsång från Mellby", Norra Skåne, 20 december 1974.
Jonsson, Göran G.
: "Otto Lindblad: sångaren från Karlstorp", i: Växjö Stifts hembygdskalender, Växjö, 1994, s. 44−56.
Jonsson, Leif:
"Ljusets riddarvakt". 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst, diss. i musikvetenskap, Uppsala universitet, 1990.
Jungskär, Mia
: Staty - Otto Lindblad: restaureringsarbeten: antikvarisk kontroll 2001: Lundagård, Lund, Lunds kommun, Skåne län, Kristianstad: Regionmuseet, 2004.
Lagerbielke, Lina
: Svenska tonsättare under nittonde århundradet, Stockhom: Wahlström & Widstrand, 1908.
Lång, Helmer:
"Otto Lindblad som sånglärare", Studentsångaren i Lund: tidskrift för Lunds studentsångförening, 1958.
−−−:
"Otto Lindblad. Till 150-årsminnet av hans födelse", Studentsångaren i Lund: tidskrift för Lunds studentsångförening, 1959.
Lellky, Åke
: "Lindblad Otto", i: Sohlmans musiklexikon, vol. 4. Stockholm, 1977, s. 325−326.
Lindblad, John Michael
: En präst av gamla stammen: J.M. Lindblads levnadsminnen, Uppsala, 1928.
Lundholm, C Mathias
: Två brev från C. Mathias Lundholm till Otto Lindblad, Sundsvall, 1848.
Lundbladh, J. Th.
: "Studentsångföreningen", i: Akademiska föreningen 1830-1911: festskrift vid invigningen av föreningens nybyggnad den 20-22 oktober 1911, Lund, 1911, s. 163−79.
Mankell, Abraham
: Musikens historia: i korta berättelser lättfattligt framställd, Örebro, 1864.
Mårtensson, Jan
: ''Otto Lindblad: skön sångs fader", i: Jan Mårtensson och Andrzej Ploski (red.), Lundaprofiler under tusen år, Lund: Sydsvenska dagbladet, 1999.
Möller, Bert
: Lundensisk studentsång under ett sekel, Lund: Gleerup, 1931.
−−−:
'Återfunna Lindblad-papper', Sydsvenska Dagbladet, 1 december 1935.
Mueller, Hagbert
: "Tiden före 1927" [Lunds stifts första kyrkokör för blandade röster bildad av Otto Lindblad], i: Kyrkosångens vänner inom Lunds stift 1892. Lunds stifts kyrkosångsförbund 1927, Lund: Förbundet Kyrkomusik i Lunds stift, 1977.
Nerman, Ture
: Otto Lindblad: ett sångaröde: efter självbiografiska anteckningar och gamla brev, Uppsala: Lindblad, 1930.
Nyblom, Knut
: Otto Lindblad, Stockholm: Elkan & Schildknecht, 1927.
Otto Lindblad: till Studentsångföreningens 150-års jubileum: Lunds universitetsbibliotek, 30/4-25/5 1981, Lund: Lunds universitetsbibliotek, 1981.
Reimers, Gerd
: Lärdom och idyll: prästgården som bildningsmiljö, Stockholm: Natur och kultur, 1993.
Santesson, Anton B.
: I Sverige: intryck och minnen från mina ströftåg, Lund: Lindstedt, 1887.
Sätherberg, Herman
: Lefnadsminnen: Berättelser, reseintryck och sedemålningar m m. från min ungdomstid, Stockholm: Hæggström, 1896.
Sylwan, Otto
: Fyrtiotalets student: anteckningar, Stockholm, 1914.
Tarschys, Bernhard
: Ur svenska hjärtans djup ...: ett hundraårsminne, Stockholm, 1944.
−−−:
Talis Qualis: studentpoeten: miljö- och idéhistoriska studier, diss., Stockholms universitet, 1949.
Törnblom, Folke H.
: "Otto Lindblad", i: Svenska män och kvinnor, vol. 4, Stockholm: Bonnier, 1948, s. 625−626.
Wrangel, Ewert
: En lundensisk studentkrets vid 1800-talets mitt, Lund: Föreningen Det gamla Lund, 1933.
Wrangel, Ewert
(red.): Svenska folket genom tiderna: vårt lands kulturhistoria i skildringar och bilder, vol. 8, Karl Johans-tiden, Malmö: Allhem, 1939.


Källor

Göteborgs universitetsbibliotek, Kungliga Biblioteket Stockholm, Lunds Universitetsbibliotek, Musik- och teatermuseet Stockholm, Riksarkivet Stockholm, Musik- och teaterbiblioteket Stockholm, Stiftelsen Musikkulturens Främjande, Stockholms stadsarkiv, Växjö stadsbibliotek.
Porträtt: Lunds Universitet, Uppsala universitetsbibliotek, Svenska Porträttarkivet.

Verköversikt

Kammarmusik, pianomusik, sånger (solosånger, duetter, trior), verk för manskvartett och/eller -kör (Längtan till landet, Vår sång, Kungssången, Ångbåtssång m.m.).

Samlade verk

Nedanstående förteckning bygger på Folke Bohlins grundliga genomgång 1981 av Otto Lindblads kompositioner i autograf och i tryck. Genomgången redovisas i Bohlins artikel om Lindblad i Svenskt biografiskt lexikon samma år.

A. KOMPOSITIONER I TRYCK
Sånger för en röst och piano
Glädje och smärta, Lund, (1839). ("Än är jag glad", Nygren efter Ingemann; Hertha för 1840).
Tre sånger vid piano, København, ([1846]) 1. Ögonspråket ("Låt blicken mötande", Tollin), 2. Morgonen, för basröst ("Vinden öfver blomstren far", Sätherberg), 3. Lifdrabanten och Kung Eric, ballad ("Gif akt! Hvem der?", Nicander).
[Romancer, Första häftet], 5 sånger, Stockholm, ([1849]). 1. Aningen ("Ängel säg mig vem du är", 2. Afskedet ("Blott ett till afsked", Sturzenbecker; för sopran, alt, tenor och bas), 3. Papegojan ("Vackra fågeln uti buren"), 4. Blomman och fjärilen ("Jag såg en fjäril kring en blomma svärma", 5. Flickhjärtats Himmel.
[Romancer, Andra häftet], 5 sånger, Stockholm, ([1849]). 1. Zehyr och den gungande flickan ("Du som där gungande sväfvar"), 2. Den första kärleken ("Hell, amor när i hjärtat"), 3. Barcarolle ("Ro sakta med gondolen här", 4. Hvad? Hvar? Hur? ("Nog vet jag hvad jag ville vara"), 5. Glädjen ("Glädjen bida nu").
[Romancer, Tredje häftet], 4 sånger, Stockholm, ([1850]). 1. Till Rosa ("Du är lycklig, du kan sjunga"), 2. Dalen ("Du undersköna dal, o säg", Sätherberg), 3. Glädjen ("Glädje bida nu"), 4. Längterskan ("Så ej längtar efter daggens tårar").
[Romancer, Fjärde häftet], 6 sånger, Stockholm, ([1854]). 1. Septemberblomman vid Ringsjön ("När rosorna vissna"), 2. Sjung ("Hvarför skall man tvinga mig att sjunga"), 3. Näckrosens visa ("Ett moderlöst barn i skogen går vall), 4. Trollhättan ("Brusande vilda ström"), 5. Vårfågeln och blomman ("Fåglarna kvittra"), 6. Soldatsång ("I Sverige vårt fria, vårt härliga land").
[Romancer, Femte häftet], 5 sånger, Stockholm, ([1858]). 1. Förpostens sista vakt ("Han låg ej, nej han stod"), 2. Polonäs ("Sitt oftast hemma dyster"), 3. Den drunknade flickan ("Hvad sökte du i badet?"), 4. Vaggvisa ("Inte sörjer jag för barnen, de ä' små"), 5. Guvernantens klagan ("O mon Dieu, skall jag då ständigt").
En vandrare vid kung Oscars graf ("Du vandringsman", Wallmark, ursprunglig text Tegnérs Mjeltsjukan,) i: Konung Oscars drapa, minnesrunor af svenska tonsättare, Stockholm, ([1859]).
[Romancer, Sjätte häftet]. 6 sånger, Stockholm, ([1860]). 1. Till Emma ("Förr var jag sorgsen i hågen"), 2. Brudberget ("Det hände sig en gång"), 3. Mitt hem ("Mellan björk och al"), 4. Glädje och smärta ("Än är jag glad"), 5. Det flygande frö ("Där står en liten blomma"), 6. En moder vid sitt barns vagga ("Somna! vyss, vyss").
Tvenne sånger, Stockholm, ([1860-talets början]). 1. Lifdrabanten och kung Eric, ballad ("Gif akt! hvem der?" (Nicander), 2. Fogeln i Kongens Have (anon.).
Barnens nyårsvisa ("Det är så friskt vid nyårstid", Wetterbergh, ursprunglig text "Gör lyckliga min Mor och Far", även utförbar som trio; i: Linnea tidning för barn, (1862).
Barnmarsch i det gröna ("Nu våren är kommen", anon., möjligen Lindblad), i: Linnea tidning för barn, (1862).
[Romancer, Sjunde häftet], Blad ur Carin Månsdotters Minnesbok (Wetterbergh), 4 sånger, Stockholm, ([1863]). 1. Lilla Karin ("Det stod en knekt vid kungens vakt"), 2. Järtecken ("Konung Gösta sofver ibland de döde"), 3. En hoffest. "Viss glömmer kung Erik", 4. Karins nätter ("Kung Erik red en solskensdag").
Huru rosen fick taggar ("Der vigdes i lunden", i: Linnea tidning för barn, (1863).
[Romancer, Åttonde häftet], Fyra sånger för bas, Stockholm, ([1863]). 1. Marschroute för våren ("Opp gamle hållkarl"), 2. Visperdalen ("Det hviskar i den stilla dalen"), 3. Sjömansgossen ("Hurra! öfver bölja blå"), 4. Sång till påfven ("Vår påfve är ändå minsann").
Minnets tempel, svanesång ("Ditt tempel helga minne", Lindblad, sista strofen för manskör). København, ([1869]).

Två röster och piano
På insjön ("Gröna julle", Afzelius, Favorit-duetter, 6.e samlingen) Stockholm, ([1882]).

Tre mansstämmor
6 sånger i P. W. Thunman, Samling af trestämmiga sånger för mansröster, Stockholm, (1850-talets första hälft). 1. Aftonen ("Skogen står tyst", Sätherberg), 2. Blomma på Helognbacken ("Farval! du hulda engel", anon.), 3. Dalen ("O vore jag en dufva", Lindeblad), 4. Erotisk fantasi ("O! mitt bröst", Afzelius), 5. Qvällen ("Skönaste flicka", anon.), 6. [Zuleimas sång] ("Fly fogel", Nybom, förut tryckt i 4 sånger för fyra mansröster [1846].
2 arrangemang av Almquist-sånger. 1. Björninnan ("Kom i skogen"), 2. Engelens kallelse ("Så sade engelen"), i: Ny samling af trestämmiga sånger för mansröster. Stockholm, (1859). [En version för 3 damstämmor i faksimil efter Lindblads autograf hos Nerman 1930, s. 112 f.].

Fyra mansstämmor (kvartett eller kör)

Sång vid ett silfverbröllop ("När i morgonandakt", Strandberg), København, (1839).
"Jeg er en Skandinav", Andersen). Hertha för 1840, Lund, (1839).
Tre quartetter, København [1839 eller 1840]. 1. Längtan till landet ("Vintern rasat ut", Sätherberg), 2. Sång vid ett silfverbröllop ("När i morgonandakt", Strandberg), 3. Serenad ("Afton huru skön", anon.).
Vår sång ("Glad såsom fogeln", Sätherberg), i: Hertha för 1841. Lund, (1840).
Jägaresång ("Halloh, Halloh, Halloh!", Sätherberg), i: Hertha för 1841. Lund, 1840.
Fyra quartetter, Stockholm, ([1841]). 1. Naturen och hjertat ("Hör jag forssens vilda fall", Geijer), 2. Förenings-sång på Oscarsdagen ("Du handlar stort och skönt", Tollin), 3. Student-serenad ("Student om det du namnet värd", Lindblad), 4. [Arr.] Neckens polska ("Djupt i hafvet", Afzelius).
Ångbåtssång ("Sätt maskinen igång", Lindblad), i: Brage Cyclus af Nordiske Sange, København, ([1844–1845]).
Tre sånger, København, ([1846]). 1. Fogeljagten ("Stilla! foglen kallar", Lindblad); 2. Sjömannen ("Ut på dina slätter", Wallin), 3. Invitation till dans ("Rundtom i festliga salen", Sätherberg).
9 sånger, København, ([1846]). 1. Hymn till konung Oscar ("Ur svenska hjertans djup", Strandberg), 2. Marsch ("Ur Ossians dunkla sagoverld", Nyblaeus), 3. Dalkarla sång ("Jag vet ett land", Nyblaeus), 4. Stridsbön ("Du som verldar", Strandberg, ursprunglig text Hymn af lagerkransade [1844] "Åren gå och åren komma", Hagberg), 5. Frihet och fosterland ("Bland alla dagens strider", Strandberg), 6. Candidats visa ("Hela dan på lectioner", Lindblad), 7. Serenad [Solo-quartette] ("Silfverklara toner", Lindblad), 8. Liten fogel ("Till skogs en liten fogel flög", Atterbom, musiken till större delen ett säkert oavsiktligt lån från sats 2 i Beethovens Pathétique-sonat), 9. Ur Shakespeares Henric VIII ("Orpheus sjöng", övers. Hagberg).
[Arr av] Rosens bild (C. Reichardt), i: Minne af Student-Quartetten från Lundagård. Stockholm, ([1846]).
Helsnings sång från Lundagård ("Här, I bröder", Andersson), Skandinavisk fan sång (äv. känd som Skånska nationens fansång) ("Har du sett solen", Strandberg). København, ([1846]).
7 sånger för 4 mansröster, op. 3 [f.n. ej påträffad], København, ([1846]).
4 sånger, København, ([1847]). 1. Jägaresång ("Halloh, Halloh, Halloh", Sätherberg), 2. Zuleimas sång (d:o), 3. Fisket ("Invid floden sitter Hedda", v Braun), 4. Quando conveniunt ("Kan jag då inte få säga", anon.).
Huzar-visa ("En krigare nyss uti striden", Lindblad), København, ([1848]).
4 sånger, København, ([1851]). 1. Slottet vid Jätten Finns krypta ("Nu ståndar ett slott", Lindblad), 2. Korsarens brud ("Vid glänsande hafvet", Sätherberg), 3. Sångfoglarne ("Sångfoglarne tänkte bygga", Lindblad), 4. [Arr av J. Ottos] Sjöröfvar sång ("Hurra! hurra! hurra!", övers. Lindblad).
16 sånger i Odinslund och Lundagård. 1. Bevärings sång ("När konungen befaller", Wetterbergh), 2. Corsarens brud ("Vid glänsande hafvet", Sätherberg), 3. Dubbeleko på sjön ("Den kungliga slup", Wetterbergh), 4. Erotiskt svärmeri ("Vill du bort?", Lindblad), 5. Flickornas skål ("Alla man kring bålen", Strandberg), 6. Godt mod ("Längre skall man icke ropa", Strandberg), 7. Jagten ("I purpur och guld", Wetterbergh), 8. Lundagård ("Fritt må stormar", Lindblad), 9. "Mina gylldene ducater", Lindblad efter Heine), 10. Naturen och hjertat ("Hör jag forssens vilda fall", Geijer), Serenad ("Ren släckt är lampan", Runeberg), Soldat sång ("I Sverge", Wetterbergh), Trollhättan ("Brusande vilda ström", Lindblad), Utmaning ("Stålet längtar efter föda", Strandberg), Vårsång ("Glad såsom fogeln", Sätherberg), Örnen och dufvan ("En kungsörn på sin klippa", Wetterbergh). Stockholm, (1849–1863).
Malmö jernbane sång ("God dag! God dag!", Lindblad). Malmö, [(1858)].
Stridsfanan (Artillerisång), "Raskt framåt", Lindblad), Sång vid en väns graf ("Snart arbetstimman är inne", Strandberg), i: 2 tidigare otryckta sånger i H Möller (utg.) Valda mansqvartetter af Lindblad. København (1887).
[Arr.] Den bergtagna ("Och jungfrun hon skulle", folkvisa), [arr.] Norrländsk folkvisa ("Så tager jag min bössa"), Svensk frihetssång ("Söner af göthernas mandom", Lindeblad), Sången ("Har du betraktat", Tegnér), i: Sånger för mansröster 10. Stockholm, (1896).
Sopran, alt, tenor och bas
Afskedet ("Blott ett till afsked", Sturzenbecker; se ovan En röst och piano: 5 sånger. Stockholm, [1849)

Piano solo
IV valses pour piano [fn ej påträffad, se även handskrifter]. København, ([1865]).
Børne-haven, [10] Smaa Karakterstykke for Pianoforte op 45, häfte 1–2 [sannolikt inte komponerade av Lindblad, enligt F. Bohlin, artikel om Lindblad i SBL] København, (ca 1873).

B. KOMPOSITIONER I HANDSKRIFT
(Original eller kopior i Lunds Universitetsbibliotek och i Kungliga Biblioteket, Köpenhamn; vissa verk nämnda i källorna har ej påträffats respektive säkert identifierats.)

I. Samlingar
Försök i tonkonsten. En- och tvåstämmiga sånger med piano eller violin och stycken för violin och piano eller violin och stycken för violin och piano, 1830−34 (innehåller bl.a. en-, och tvåstämmiga sånger med piano, däribland Afskedet och Frithiofs frestelse (Tegnér).
La Convalescence eller Trios för violin och sång arrangerade eller componerade af Otto Lindblad, 1838? (däribland följande originalkompositioner: Dialog, Skön flicka (Stagnelius), Hör luftens ande (Scott) och dansen Rundtom uti högtidssalen.)

II. Sånger
För en röst utan ackompanjemang
Till en prest ("I Brönnesta socken", Lindblad).
Förtviflad kärlek ("Flicka skall du aldrig lossa", Sätherberg) [ev. urprungligen duett].

För en röst och piano
Annas sång ("Min moder hörs mig fråga, anon.).
Carins barndom (Wetterbergh).
Det var ett par skälmar (folkvisearrangemang).
Kung Eriks bibel ("Man släckt min lampa", Wetterbergh).
Kyssen [även med titeln En fråga] ("Säg mig hvad det är", Skönbeck).
Soldatsång ("I Sverge", Wetterbergh).
Stafven med Frihets kokard ("I en berså vid Seinens strand", Tollin).
Sångens välde. "Hur underbart är sångens välde", anon.).
Till Mathilda Kruse ... febr 1860 ("Vill du gifta dig", Lindblad?).

För en röst, piano och violin
Posten, arrangemang av tysk melodi ("Posten kommer", anon.).
Tre systrar ("Tre blommor växte", Nyblaeus).

Två mansstämmor utan ackompanjemang
Jagt-duette ("Kalla på Jenny", anon., delvis trestämmig).
Konung David och Satan, comisk duetto ("När som David spelte", anon.).
Till Henne [äv. med titeln Slafven] ("Låt bli! låt bli!", Lindblad; utgiven i faksimil av Lunds studentförening 1974).
Till Ida ("Jag liten fogel hörde", anon.).
Vid en målskjutning ("Räck mig pokalen", anon.).
Våra flickor ("Hvad våra flickor äro fjära", Sätherberg; utgiven i faksimil av Lunds studentsångförenening 1974).

Två röster och piano
Frithiofs frestelse ("Våren kommer", Tegnér).

Tre mansstämmor utan ackompanjemang
Barcaroll ("Ro sakta med gondolen", anon.).
Du hjertans lilla pulla (anon.).
En skål ("Törstig, törstig", urspr. text: "Piper piper").
Frid ("Hör du ej hur lifvet ständigt", Lindblad; återgiven i faksimil hos Nerman, 1930, s. 58 f.).
Föraktad invitation ("Kom låt oss dricka", anon.).
[Arr. av tysk melodi:] Kom flicka lyssna (Lindblad).
Min filosofi ("I leende dal", Sätherberg).
Mons Veneris ("I Veneris lund", Sätherberg).
Morgonen ("Vinden öfver blomstren far", Sätherberg).
Najaden ("Der springer en källa", Lindblad).
Pittoresk trio ("Fram genom salen", Sätherberg).
Skalljagten ("Halloh! I foglar små", anon.).
Skarpskyttesång ("Du jägare pressa din kula", anon.).
Solen och hafvet ("Trött af dagens långa färd", Lindeblad).
Sällheten (även med titeln Lifvets sällhet och Lifvets gåta) ("Nej, jag är ej i stånd", anon.).
Vedetten ("Bort i en skog", von Braun).

Sopran, tenor och bas
Fogeln, blomman och källan ("Fogel i skyn", Sätherberg).

Fyra mansstämmor
Dansen ("Se kronans glans", Stagnelius).
Den älskande ("Solen bergas", Runeberg).
Erotisk sång ("Fjerran far Zefyr", Lindblad).
Helsningssång vid studentmötet 1862 ("Skjöndt seclerne flygte", Hauch; sv version: "Välkommen du ynglingaskara" av Hallbäck).
Impromptu till skalden [H.C.] Andersen ("Lefve högt, diktarn Andersen", Lindblad?).
Jägar chör ("Vaken upp I foglar små", Lindblad).
Jägaren ("När dagen gryr", Stagnelius).
[Kantat vid invigningen av Akad föreningens nya byggn 1851:] 1. "Nu ståndar ett slott", tryckt s.år), 2. Duette med kör ("Hör hur ljufva toner klinga", 3. (På balen), soli m kör ("Ungdom, kärlek", Lindblad).
Kröningskantat vid H.M. konung Oscars uppstigande på tronen [1844] ("O Gud som gaf Oscar att bära", Tollin).
Morgonen ("Vinden öfver blomstren far", Sätherberg).
[Arr.] Skades klagan ("Satt i sin sal", Afzelius).
Skandinaven ("Ej skandinaven byta vill", Sätherberg).
[Arr.] Skandinavisk förbundssång (på "motiver ur en gammal Snapphanesång").
"Vid ljusets helga fana", Thomasson).
Snapphanens sång vid jernbanan ("Nu kommer tränen", Lindblad?).
[Snapphanens] Spådom om jernbanan ("Det bodde en gubbe", Lindblad?).
Snödroppen ("Fly, fly, fly", Sätherberg).
Sommardagen ("Ljufva toner", Atterbom).
Sång på Tannsjön ("Hör på du skog", Wetterbergh).
Sång vid en väns graf ("Nu aftontimman är inne", Strandberg).
Sång vid en väns graf ("Stilla orgelljuden bäfva", anon.).
Zoologiska jägarförbundets sång ("Ser du solens spann", Lindeblad).

III. Instrumentala verk
Piano solo
(Fyra av nedan uppräknade valser är troligen identiska med IV Valses, tryckta i København [1865].)
Ihrmgards valsen.
Josephina valsen.
Mathilda Elisabeth valsen.
Sophien Walzer.
Souvenir de Sophie Louise [Barnekow, död 1862].
La douleur et l'espérance, valse tirée d'Onslow.
Vals till lilla Emma [Lindblads brorsdotter; utgiven i faksimil av Lunds studentsångförening 1973].
Vals (vid ett bondbröllop af klockaren).

Violin och piano
Andante et Polonaise.
[Arr.] A. Pelvey, Tusenskönan (La Marguerite).
[Arr.] Två svenska national-polskor, potpourri.
Vals.


Verk av Otto Lindblad

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 24