Carl Ludvig Lithander (1773-1843)

Skriv ut

Carl Ludvig Lithander, född på Dagö (Estland) 1773, där hans far var kyrkoherde, död i Greifswald 1843. Pianist, musiklärare och tonsättare. Lithander hade först en militär karriär, i vilken han bland annat undervisade i matematiska ämnen vid Karlbergs Krigsakademi. Senare övergick han till att ha musiken som levebröd. 1814-1818 vistades han i London, där han var verksam som pianolärare och samtidigt gav ut egna verk. Därefter långa konsertresor i Europa, bl a 1821-24 till Berlin, Holland och Danmark. Hans kompositioner var mycket uppskattade av samtiden. Från 1824 var han organist vid S:t Nicolai-kyrkan i Greifswald vid Östersjökusten.

Liv

Carl Ludvig Lithander (1773−1843) är inte lätt att fånga med få ord. Han hade flera yrken och levde dessutom ett rörligt liv. Svensk? Ja, i betydelsen svenskspråkig − och dessutom verksam i Stockholm under en följd av år. Men antagligen lika hemtam i både tysk- och engelskspråkiga kretsar. 

Carl Ludvig Lithander föddes i Röicks församling på Dagö utanför den estniska kusten. Ön hade vid denna tid en övervägande svenskspråkig befolkning och Lithanders far, Johan Lithander (1742−1789), var församlingens kyrkoherde. Ett år efter Carl Ludvigs födelse flyttade familjen till närbelägna Nuckö, strax norr om staden Hapsal, där fadern också var sockens kyrkoherde.    

Prästgården i Nuckö står fortfarande kvar. På baksidan finns ett rum, där kyrkoherden Johan Lithander höll skola. Foto 2023: Gunnar Ternhag.

Kyrkoherdeparet Lithander hade en mycket stor barnaskara: inte mindre än elva barn, sju söner och fyra döttrar. Prästhemmet i Nuckö måste ha varit en intellektuellt stimulerande miljö, dessutom en miljö med goda kontakter i omvärlden. Flertalet söner blev studerade män med för sin tid goda karriärer. Det starka musikintresset förenade flera av dem, något som emanerade från fadern som i sin prästutbildning vid Åbo akademi också studerat musik. Flera av sönerna skulle komma att ägna sig åt komponerande. Carl Ludvig Lithander blev utan tvekan den mest framgångsrike tonsättaren av dem.

Det var ett hårt slag för syskonen när båda föräldrarna rycktes bort inom några månader − modern i november 1788 och fadern alldeles efter nyåret 1789. För överlevnadens skull sökte de kontakt med nära släktingar i Stockholm och Åbo. Resan till Stockholm, där syskonen först skulle samlas, gick söderut runt Östersjön på grund av det pågående kriget. De passerade Königsberg, där Carl Ludvig Lithander enligt tillgängliga uppgifter stannade för studier. 1790 fortsatte han sina studier vid Uppsala universitet. 1791 inledde han i Stockholm en militär karriär inom artilleriet. 1804 anställdes han som adjunkt i matematiska ämnen vid Krigsakademien i Karlberg, för att 1809 utnämnas till lektor i geometri och trigonometri. 1812 befordrades Lithander till löjtnant vid ingeniörscorpsens fortifikationsbrigad.

Parallellt med sina militära tjänster, varav ingen var på heltid, tog han musiklektioner för Abbé Vogler och Johann Christian Friedrich Haeffner som båda kunde förmedla kännedom om tysk musik och musikliv. Troligen skedde undervisningen dessutom på tyska. En komposition i tidskriften Musikaliskt tidsfördrif 1798 vittnar om hans kontakter med stadens centrala musikkretsar. 1801−1814 tjänstgjorde Lithander som organist i S:ta Clara kyrka i Stockholm. 1814 bröt han upp från tillvaron i Stockholm och reste med sin familj till London för att försörja sig som klavérspelare och musiklärare. Han sägs ha bott där i fyra år. I så fall måste han ha återvänt till Stockholm åtminstone en period 1817, eftersom han detta år bevisligen skrev musik till ett skådespel och en operett där.

Under Londonåren komponerade han flitigt och kunde ge ut åtskilliga verk, komponerade för piano respektive flöjt och piano. Uppgifter gör gällande att han även besökte Berlin, men också vistades i både Danmark och Nederländerna, 1824 utnämndes han till organist i S:t Nicolaikyrkan i Greifswald, Hansastadens stora dom. Där fortsatte han att komponera, bland annat en kantat till invigningen av kyrkans nya orgel 1833. Sjukdom tvingade honom att lämna tjänsten 1839. Han avled i Greifswald 1843.

Verk

Det är svårt att uttala sig om Carl Ludvig Lithanders produktion som tonsättare av det enkla skälet att nästan bara tryckta verk finns bevarade. De utgivna verken kan mycket väl vara komponerade med tanke på att ge honom och förläggarna försäljningsinkomster och behöver därför inte likna den produktion som aldrig var aktuell att ge ut.

Carl Ludvig Lithanders tryckta verk är å andra sidan ovanligt talrika. De är dessutom publicerade inte bara i Stockholm, utan också i London, Leipzig, Hamburg och S:t Petersburg. Lithanders verk var kort sagt osedvanligt väl spridda.

De tryckta verken är uppenbarligen tänkta för hem och salonger, d.v.s. skrivna för den publik som efterfrågade notutgåvor. Musiken vittnar om en upphovsman med god kännedom om tidens aktuella stilar. Ett tydligt exempel är ett drivet variationsverk för pianoforte, byggt på ett tema av Haydn. Lithander var tveklöst skicklig i sitt komponerande, ett kunnande som inte minst behövdes för att anpassa kompositionerna till både förläggarnas och notköparnas smak.

Det finns några bevarade verk som i och för sig är tänkta för salongsbruk, men har en påtagligt högre svårighetsgrad. I dessa använder Lithander sin idérikedom och sin uttrycksförmåga till något som kan mäta sig med ansedda verk från samma tid.

Gunnar Ternhag © 2014

Skrifter av tonsättaren

Aritmetik och Euklides' elementer uti geometrien, C.L. Lithander (red.), Stockholm: Delén, 1814.

Bibliografi

Edholm Dag: S:ta Cecilias tjänare. Om kyrkomusikens utövare i Stockholm under fem århundraden, Stockholm, 2002, s. 39.
Forslin, Alfhild: 
Musikbröderna Lithander, i  Musikaliska sällskapet i Åbo 1790−1965. Festskrift till 175-årsjubileet, Åbo: Musikaliska sällskapet i Åbo, s. 129−150.
Forslin, Alfhild
: artikel i Sohlmans Musiklexikon, band 4, Stockholm, 1977, s 348−349.
Forslin, Alfhild: "Carl Ludvig Lithander", i Svenskt biografiskt lexikon, band 23, 1980−81.
Hundra vägar har min tanke. Festskrift till Fabian Dahlström, Helsingfors, 2000.
Schneider, Matthias (red.): Die Buchholz-Orgel im Greifswalder Dom St. Nikolai, Schwerin, 2013.
Winkler, Lutz: Tempelweihe: A cantata by Carl Ludwig Lithander for the inauguration of the new Buchholz organ and the restored church of St. Nikolai on 20 January 1833 in Greifswald, i Schneider, Matthias & Werbeck, Walter (red.), Orgelbau, Orgelmusik und Organisten des Ostseeraums im 17. und 19. Jahrhundert, Frankfurt am Main, 2006, s. 115−134.

Verköversikt

Verk för piano (bl a Sonat c-moll, Sonat fiss-moll, Variationer över ett tema av Goes, Capriccio, Polonaise, valser, rondon), Divertimento för flöjt och piano, sånger med piano (bl a "Der Zigeunerknabe im Norden" och "Vid lilla Ludvigs graf"), sångspelen "Lantara, eller Målaren i pant på krogen" (Stockholm 1817) och "Säckpiparen".

Samlade verk

Skådespelsmusik
Lantara eller Målaren i pant, komedi i 1 akt med smärre sångstycken, av Picard, Barré, Radet och Desfontaines, översatt av C G Nordforss, musik av Carl Ludvig Lithander. Arsenalsteatern, 16 september 1817.
Säckpiparen, operette i 1 akt. Besättning: 2222 2200 10 0, str, 2 sopr, 2 ten, 2 baryt. Uppförd i Stockholm 1817. Utgiven av Music Finland, Helsingfors.

Röst och piano
Romance avec accompagnement de pianoforte. Paroles de Monsieur Yves de Guiraud. Utgiven av J. Brieff, S:t Petersburg ca 1815.
Den ensammes sång ("Ja, du har rätt, de komma icke åter"). [14/12 1816].
Andante af C L Lithander.
Der Zigeunerknabe in Norden ("Fern im Süd das schöne Spanien", Emil Geibel). Utgiven av Breitkopf & Härtel, Leipzig 5971.
Hosianna, med chör av Vogler, varierad av C L Lithander. Enligt Jonsson: Offentligt musikliv i Uppsala 1747-1854, 1998, s. 233.

Piano
Thema af Haydn, med variationer. Utgiven 1978 av Documenta Musicae Fennicae. Helsingfors: Fazer.
Sonata i C-dur för pianoforte.
Sonata for the pianoforte in which is introduced a Swedish national air. Utgiven av Clementi & Co, London.
Allegretto med variationer. Tryckt i Musikaliskt tidsfördrif 1798, s. 49-59.
Quadrille Rondo. Tryckt i Museum. Heft 1 : eine Sammlung gefälliger Musikstücke für das Pianoforte / componirt und herausgegeben von F. A. Michaelis. Stettin u.å.
La delicatésse, a waltz rondo for the pianoforte. Utgiven av Fitzpatrick & Coles, London 1817(?).
L´allegrezza, rondino for the pianoforte. Utgiven i London 1818.
Introduction & rondo, for the pianoforte op. 6. Composed and dedicated to Miss Ann Smith. Utgiven av Clementi, London 1818.
Easy duet (nr 1) for the pianoforte op. 7:1, in which is introduced a Swedish popular dance. Composed & dedicated to Miss Bloxam. Utgiven i London 1818.
Easy duet (nr 2) for the pianoforte op. 7:2. Composed & dedicated to Miss Gisborn (of Enfield). Utgiven tonsättaren i London 1818.
Donald, a favorite Scotch air, with variations for the pianoforte op. 11. Utgiven av Fitzpatrick & Coles, London.
Fantasia for the pianoforte in which are introduced several favorite airs op. 12. Utgiven av E. Weller, London/Edinburgh: Robert Purdie, ca 1820.
Le colibri, introduction and rondo for the pianoforte op. 14. Utgiven av I. Monro, London.
Sonate for the pianoforte fiss-moll op. 15. Composée e dedicée tres humblement à son Excellence Monsieur de Hauch, etc. Utgiven av Jean Aug. Böhme, Hamburg.
L´amitié, a French quadrille, arranged as rondo for the pianoforte. Utgiven i London 1818 (?).
King William the fourth´s quadrilles. Utgiven i London 1831.

Soloinstrument och piano
Divertimento nr 1, for flute and pianoforte, in which is introduced an ancient Swedish national melody called Neck's polonoise. Utgiven av Monzani & Hill, London 1815.
Second divertimento, a Swedish air, with variations for the pianoforte and flute. Utgiven av C. Guichard at Bossange & Massons, London 1816.
La reminiscence, a rondo for flute and pianoforte op. 8. Composed & dedicated to Frederic Ulfsparre, Esq,r. Utgiven av Fitzpatrick and Coles, London 1818.
La delicatésse, a waltz rondo for the pianoforte, with an accompaniment for the flute. Utgiven av Fitzpatrick & Coles, London 1818.
A first set of twenty four favourite Melodies arranged as Trios for two flutes and pianoforte. Utgiven av Monzani & Hill, London ca 1820.
A second set of twenty four favourite Melodies arranged as Trios for two flutes and pianoforte. Utgiven av Monzani & Hill, London ca 1825.
A third set of twenty four favourite Melodies arranged as Trios for two flutes and pianoforte. Utgiven av Monzani & Hill, London ca 1825.

Flera instrument
Tempelweihe, kantat för solister, fyrstämmig blandad kör och orgel (Florello [pseudonym för Friedrich Franz von Kosegarten]). Skriven till invigningen av den nya Buchholz-orgeln och den renoverade S:t Nikolai-kyrkan i Greifswald den 20 januari 1833. Bevarat partitur i Domarkivet i Greifswald.