Stilla mitt hjärta

Stilla mitt hjärta, snart hvilar du sött,
djupt i den ensliga mullen!
Ofta du yrat, men snart är du trött,
längtar till grönskande kullen,
där i de susande lindarnas frid
snart får du slumra och bida din tid.

Troget du klappat år ifrån år,
fröjder och sorger mig delat!
Vållat mitt löje och vållat min tår,
vållat min skuld, när jag felat,
men, om du bröt, du dock aldrig var kallt,
glödde och stred och led framför allt.