Erik Åkerberg (1860-1938)

Skriv ut

Carl Erik Emanuel Åkerberg − född 19 januari 1860 i Stockholm, avliden på samma ort 20 januari 1938 − var tonsättare, dirigent och organist. Kantor i Tyska kyrkan i Stockholm 1889−92, organist i Stora synagogan i Stockholm 1890−1928, musiklärare vid Norra latin i Stockholm 1895−1923 samt lärare vid Richard Anderssons musikskola 1897−1909. Åkerberg blev ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1900.

Studieår och yrkesbana

Erik Åkerberg (1860−1938) inledde efter skoltiden juridikstudier i Uppsala, men övergick 1882 till musikbanan och började i orgelklassen vid Musikaliska akademiens konservatorium med August Lagergren som lärare. 1883 tog han organistexamen och fortsatte sedan fram till 1886 med studier i kontrapunkt för Josef Dente. Åkerberg komponerade flitigt redan under studietiden: en symfoni, en konsertuvertyr, balladen Skogsrået för baryton och orkester, en stråkkvartett m.m.

1887 reste Åkerberg till Paris där han tillbringade drygt ett år. Hans ursprungliga plan var att studera för Camille Saint-Saëns. Detta gick dock inte att förverkliga, och i stället blev det César Francks undervisning som kom att prägla Parisvistelsen. Av betydelse för Åkerbergs estetiska orientering blev även hans kontakt med kretsen kring Wagner-anhängaren Antoine Lascoux, i vilken bland andra tonsättarna Vincent d’Indy och Emmanuel Chabrier ingick. Under Paristiden tjänstgjorde Åkerberg som organist i Svenska kyrkan, och han umgicks med andra svenska och nordiska musiker som vistades i den franska huvudstaden. Åkerberg avrundade sin kontinentala studieresa med ett månadslångt besök i Berlin. Efter hemkomsten 1888 blev han mycket efterfrågad som kördirigent, men han tjänstgjorde också som kantor i Tyska kyrkan i Stockholm 1889−92, som organist i Stora synagogan i Stockholm 1890−1928, som musiklärare vid Norra latin i Stockholm 1895−1923 samt som lärare vid R. Anderssons musikskola 1897−1909. Åkerberg blev ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1900.

Komponisten Åkerberg

Åkerberg hade symfoniska och musikdramatiska ambitioner, men som tonsättare och dirigent kom han huvudsakligen att ägna sig åt körmusik, solosånger och kammarmusik, vilket avspeglar det arbetsfält som stod honom till buds. Hans enda opera, Turandot (1907), bygger på samma sagostoff som Puccinis kända verk men har förblivit ouppförd.

Enligt Anders Edling tog Åkerberg avgörande intryck av César Francks musik, influenser som avspeglas i de cykliska formtendenserna och den kontrapunktiska behandlingen i hans större instrumentala verk, men kanske särskilt i harmoniken och i de täta modulationerna. Ett tydligt exempel på hans komponerande i Francks anda är pianokvintetten i a-moll op. 18, som troligen påbörjades redan under paristiden. Verket vann Musikaliska konstföreningens kompositionstävling 1888 och markerar hans genombrott som tonsättare. Enligt musikforskaren Bo Wallner tillhörde Åkerbergs kammarmusik med piano länge Aulin-kvartettens repertoar.

Efter ett tidigt försök under studietiden dröjde det till 1931 innan Åkerberg återkom till symfoniformen. Den tresatsiga symfonin i e-moll för stor orkester uruppfördes i Stockholm 1940. Den kännetecknas av impulser inte bara från Franck, utan även från Mendelssohn och Berwald. Enligt Lennart Hedwall skrev Åkerberg här ”en lugnt återblickande musik som speglar hans ungdoms rikaste upplevelser.”

Organist i Stora synagogan

Ett intressant inslag i Åkerbergs verksamhet är organisttjänsten i Stora synagogan. Här bör klargöras att uppdraget inte krävde eget religiöst engagemang. Han var han anställd som musiker med uppdrag att inrama och ackompanjera vissa delar av den judiska gudstjänsten. Dåvarande mosaiska församlingen i Stockholm tillhörde den liberaljudiska reformrörelsen och hade tagit starka intryck av 1800-talets nydanande gudstjänstliv i tysk-judiska kulturcentra som Berlin, Hamburg och Breslau. Den traditionella judiska gudstjänsten bygger på kantorns oackompanjerade och till stor del extemporerade gestaltning av bönetexterna. Introduktionen av orgeln och körverksamheten var en konsekvens av reformrörelsens strävan att anpassa religionsutövningen till tidens allmänna estetiska ideal. Det fanns följaktligen få professionella judiska organister att tillgå, och dessutom kunde orgelspelet fortfarande framstå som ett under sabbaten olämpligt fysiskt arbete. Därför blev det relativt vanligt att dessa församlingar anlitade icke-judiska organister. I Göteborg verkade den katolske tonsättaren Joseph Czapek i över att halvsekel som organist i synagogan.

Under Åkerbergs tid som organist präglades det judiska församlingslivet i Stockholm av de framstående rabbinerna Gottlieb Klein och Marcus Ehrenpreis. Åkerberg skrev en del originalmusik för synagogan, bland annat två kantater till synagogans tjugofem- och femtioårsjubileer 1895 respektive 1920. Han komponerade också ”koraler”, d.v.s. fyrstämmiga körsättningar av tehillim, Psaltarens texter, men han tycks inte ha tagit några djupare inryck av den kantoriala traditionen. Däremot anger han i en av dessa autografer Louis Lewandowski, den legendariske organisten i Neue Synagoge i Berlin, som melodikälla.

I Åkerbergsamlingen på Musik- och teaterbiblioteket finns tolv verk för synagogan, men större delen av Åkerbergs judiska produktion ligger i Judiska församlingens i Stockholm arkiv (Riksarkivet). Där finns partituren till hans genomarbetade liturgiska arrangemang för fredags- och sabbatsgudstjänsterna och för de viktigaste judiska helgerna samt ett flertal band med koraler. Det är också rimligt att tänka sig att Åkerbergs hos César Franck uppodlade improvisationskonst kom väl till pass i de talrika preludier och mellanspel som behövdes under gudstjänsterna i synagogan.

Anders Hammarlund © 2015

Skrifter av tonsättaren

Tiger, Frans, Erik Åkerberg, C. Lambère och A.O. Assar (red.), Normal-sångbok för svenska skolor. 1. samlingen, systematiskt ordnad, teoretisk och praktisk sångkurs för allm. läroverkens lägre klasser, Stockholm, 1908.
Musiklifvet inom Par Bricole, 1779-1890: biografiska skizzer och anteckningar
, Stockholm, 1910.
Skrubben n:o 24: en samling handlingar på vers och prosa, framletade ur arkivets gömma: till hundraårsminnet av Bellmanska sällskapets stiftande, Stockholm, 1923.
Tal vid Bellmanskörens trettioårsfest på Fenix den 15 februari 1925, Stockholm, 1925.

Bibliografi

Edling, Anders: Franskt i svensk musik 1880−1920, diss. i musikvetenskap, Uppsala universitet, 1982. [Kap. 7 innehåller en presentation av Åkerbergs biografi och en analys av hans stilistiska profil.]
Hedwall, Lennart: Den svenska symfonin, Stockholm: AWE/Gebers, 1983.
Wallner, Bo: Wilhelm Stenhammar och hans tid, vol. 1. Stockholm: Norstedts: 1991.

Källor

Musik- och teaterbiblioteket.

Verköversikt

Musikdramatik (Turandot, sagospelet Pintorpafrun), orkesterverk (2 symfonier, 1 uvertyr, 2 sinfoniettor, cellokonsert m.m.), kammarmusik (8 stråkkvartetter, 2 stråkkvintetter,  3 kvintetter för piano och stråkar, 2 pianotrior, oktett m.m.), sånger, vokalmusik (6 kantater, fredags-, sabbats- och helgliturgier).

Samlade verk

Musikdramatik
Turandot, opera, 1907.
Pintorpafrun, sagospel (Algot Sandberg), 1915.

Symfonier
Symfoni f-moll (Sinfonia), 1886.
Symfoni e-moll, 1931.

Övriga orkesterverk
(I bokstavsordning)
Allegro scherzando [d-moll] för orkester.
Ballad i folkton för liten orkester.
Berceuse för liten orkester, orgel och piano, 1909.
Dalmelodier behandlade för orkester, 1933.
En garde! för liten orkester, orgel och piano.
Fantasi över tvenne svenska låtar för liten orkester, 1935.
Festpreludium för stor orkester, 1936.
Svit för liten kammarorkester, 1936.
Hinduiskt festtåg för liten orkester.
Humoresk för liten orkester [med harpa].
Hösttankar (Andante elegiaco) för liten orkester, 1933.
Indisk serenad för orkester.
Två miniatyrer för liten orkester, 1887.
Notturno för orkester, 1929.
Orientalisk festmarsch för liten orkester, 1933.
Ouverture [c-moll] för orkester, 1885.
Preludium [A-dur] för orkester, 1937.
På fjället, stämningsbild för liten orkester, 1936.
På ledungsfärd, fyra miniatyrer för orkester, 1933. 1. I sol på hav, 2. Hemlängtan, 3. I strid, 4. Drapa,
Sinfonietta appassionata för liten orkester, 1932.
Till Carl Michael Bellmans minne, högtidsmarsch över Bellman-melodier för orkester.
Tre tonbilder för liten orkester [1. D-dur, 2. a-moll, 3. D-dur], 1936.
Vid Öresund, stämningsbilder för liten orkester, 1934.

Soloinstrument och orkester
Konsert för violoncell och orkester, 1930.
Konsertstycke för fagott med stråkorkester (eller piano), 1928.
Mazurka [h-moll] för violinsolo och liten orkester, 1894.

Stråkvartetter
Kvartett för stråkar A-dur, 1885.
Stråkkvartett 1 F-dur, 1925.
Stråkkvartett 2 f-moll. 1926.
Stråkkvartett 3 A-dur, "Det våras", 1926.
Stråkkvartett 4 [senare ändrat till "5"] D-dur, 1927.
Stråkkvartett 6 c-moll, 1934.
Stråkkvartett 7 d-moll, 1935.
Stråkkvartett 8 g-moll, 1937.

Stråkkvintetter
Kvintett för 2 violiner, 2 viola och cello g-moll, 1925.
Kvintett för 2 violiner, viola och 2 violonceller c-moll, 1928.

Kvintetter för piano och stråkar
Quintetto pour deux violons, alto, violoncelle et piano a-moll 1887.
Kvintett nr 2 d-moll för 2 violiner, viola, cello och pianoforte op. 43, 1906−07.
Kvintett nr 3 för piano, 2 violiner, viola och cello, 1929.

Pianotrior
Trio h-moll för violin, cello och piano, 1886.
Trio h-moll för violin, cello och piano, 1888.

Verk för violin/viola och piano
Impromptu för violin och piano, 1890.
Sommarminnen, miniatyrer för violin och piano op. 37, 1905.
Sonat e-moll för violin och piano e-moll, 1922.
Sonat för viola och piano a-moll, 1926.

Övrig kammarmusik
Andante con variazioni för tvärflöjt, oboe, klarinett, horn och fagott.
Sextett d-moll för 2 violiner, viola, cello, B-klarinett och horn, 1928.
Sextett Ess-dur för 2 violiner, 2 altvioliner och 2 violonceller, 1928.
Oktett för oboe, klarinett, horn, fagott, violin, viola, cello och kontrabas, 1927.

Röst och orkester
Die Barde ("Am öden Felsenufer", Wolff) för manskör, baryton och orkester für Männerchor, Barytonsolo und Orchesterbegleitung.1895.
I arla morgontimma (Gustaf Lamm) för tenorsolo med orkester.
I storm ("Det mörknar på himmelens fäste", G. Söderberg) för baryton och orkester. 1884.
Skogsrået ("Han Björn var en stark och fager sven", Viktor Rydberg), ballad för barytonsolo med orkester. Komp. 1884, omarbetad och nyinstrumenterad 1897.

Röst och piano
Du meine Seele, du mein Herz (F. Rückert), 1891.
Farväl! ("Farväl! hvard än min framtid" = "Adieu! Je crois", de Musset, övers. Sv. S-n) op. 20, 1897 (eller tidigare).
Julsång ("Goder afton, goder afton"), 1896.
Skalden ("En främling är jag", Ernst Beckman), 1884.
Tidt er jeg glad (Ingemann).
Två sånger, 1904. 1. Blommorna blekna ("Det hviskar så sakta"), 2. O, hade jag en guldpokal (Willy A:son Grebst).

Kantater
Kantat ("Menskolif, du underbara", Fergus Schéele) för soli, manskör och piano. Till min högt älskade fader. Minne af 70-årsdagen, 1898.
Kantat till Arla Coldinu-ordens 150 års dag ("Öfver djupet härskar natten", Sphinx = E. Andersson) för soli, manskör och stor orkester, 1914/1915.
Kantat till Brummerska skolans invigning 1897 ("Verk som menskohänder leda") komponerad för trio och [dam-]kör med orgel och piano, 1897.
Kantat till minnesfesten i mosaiska synagogan sept. 1895 ("Ljufva äro dina vägar") komponerad för soli, [blandad] kör och orgel, 1895.
Kantat till minnesfesten i mosaiska synagogan 12 sept. 1920 ("Stig helga lovsång") för soli, [blandad] kör, orgel och orkester.
Kantat till Tycho Brahefesten okt. 1901 ("Tyst i nattens mystiska dager", Carl David af Wirsén) för soli, [blandad] kör och 2 pianon.

Liturgiska verk
Adonoj, Adonoj, be oscho. Psalm 21, "Kungspsalm", efter Lewandowsky. Till jubileumsfesten i synagogan. [För T solo, SATB och orgel.] 1897.
Davids psalm no 100 ("Fröjdens Herranom all världen") op. 45 för sopransolo, orgel och harpa.
Gud vare oss nådig och välsigne oss! Davids Psalm 67. [För SATB och orgel.]
Gud är vår tillflykt och vår starkhet. Davids Psalm 46. [För SATB och orgel.] 1923.
Görer portarna höga, Davids Psalm 24. [För SATB och orgel]. 1922.
Till löfhyddofesten ("Herre! Herre! hvem skall bo"). Psalm 49 v. 1.2.7. [För SATB] 1895.
Hur dyrbar är ej din nåd, o Gud! för en röst, orgel eller piano. 1915.
Zaddik kattomar. [För röst och orgel.] 1909.


Verk av Erik Åkerberg

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 18