Helena Munktell (1852−1919)

Exil d'amour
Visa i Folkton
[No. 8 ur "Dix Mélodies pour Chant et Piano"]
Afsked (Avsked)

Skriv ut
  • Tillkomstår: Ca 1890-1900
  • Verktyp: Röst och piano
  • Textförfattare: Poésie populaire Suèdoise
    Adaption française de A.L. Hettich
  • Speltid: Ca. 1-5 min

Exempel på tryckta utgåvor

Paris, Alphonse Leduc, Editeur (A.L.10,190), Edition pour Voix élevées. Signum på Musik- och teaterbiblioteket: H. Munktells samling, Tryck, sorterad på Afsked

  • Autografen återfinns: Musik- och teaterbiblioteket
  • Katalogsignum/kommentar till autografen: H. Munktells samling, sorterad på Afsked. Defekt.

Beskrivning av verket

Exil d'amour / Visa i Folkton: Un poco lento e molto espressivo fiss-moll 2/4, 29 takter, 3/4, 4 takter, Poco accel., 12 takter, 1o tempo 2/4, 29 takter, totalt 74 takter


Libretto/text

Exil d'Amour

Un soir j'allai vers les grands bois, les bois profonds et sourds;
sur moi brillaient les astres d'or au sein des cieux cléments...
Il m'en souvient encor des doux effrois calmés...
Alors j'ai fait à ton cœur serments que mon cœur n'oublie.

Beaux yeux où penchaient mes yeux! Lèvre au parler si doux!
c'est vous les coupables du rève où je succombe.
C'est vous la cause aussi, voix des oiseaux heureux!
charme infini des nuits! si je languis d'amour...

Ici ne peux plus demeurer, adieu, ma douce fleur!
Que du ciel bleu les anges purs se penchent sur tes pas.
Déjà, c'est trop tarder...adieu mon seul désir!
Mamie, s'il faut te quitter, mon cœur soit près de toi... bien près!

Visa i folkton / Afsked

Jag månde mig en afton i gröna lunden gå,
och tusen stjernor blänkte högt uppå himlen blå.
Jag minnes det som i går, jag dagen strök ur ditt hår,
Hvad då med dig jag talte mig aldrig ur hågen går.

Dina ögon så klara, ljuset som lyser der,
Mest de ha förvållat att du mig blef så kär.
Dernäst ditt hulda tal, rösten af näktergal,
och dina ljufva later vållat mitt hjerta qval!

Jag får ej längre dröja, god natt min lilla ros.
Må alla himlens englar dig alltid vara hos.
farväl min vän så kär, jag får ej stanna här,
Jag från dig afsked tager dock, hjertat är dig när!