Otto Daniel Winge (1810−1886)

Skriv ut

Otto Daniel Winge föddes i Sko socken, Uppland, 2 maj 1810 och avled i Stockholm 16 januari 1886. Han var tonsättare, pianist och pedagog. Efter uppväxten i Sverige studerade han för en rad lärare utomlands, däribland Siegfried Wilhelm Dehn och Henri Herz. 1860−77 var han lärare i harmoni vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk/konservatorium. Winge skrev huvudsakligen pianomusik och pedagogiska verk, men även en stråkkvartett och några vokalstycken.

Liv

Bakgrund och studier i Sverige

Tonsättaren, pianisten och pedagogen Otto Daniel Winge tillhörde en familj där musikeryrket gick i arv − från hans far till honom själv, och därefter vidare till hans egna barn. Han föddes den 2 maj 1810 i Sko socken som son till organisten, klockaren och tonsättaren Daniel Winge (1774−1845) som i sin ungdom hade undervisats av Georg Joseph Vogler. Otto Daniel fick sin första musikinstruktion av fadern men idkade senare musikstudier hos en rad lärare under flera decennier samtidigt som han själv verkade som pedagog.

Winge erhöll musikdirektörsexamen från Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk 1832 och valdes samma år in i Kungl. Musikaliska akademien som agré. 1833−40 verkade han som lärare vid Adolf Fredrik Lindblads pianoinstitut i Stockholm och under någon period var Winge pianoelev till Edmond Passy. Efter ett framträdande i Stockholm 1841 med en pianokonsert av Ferdinand Ries samt sitt eget verk Variationen nebst einem Capricietto für die linke Hand über ein Thema aus Il crociato op. 35 begav sig Winge utomlands och återkom inte till Sverige förrän 1859.

Tiden i Berlin och Paris

Han bosatte sig först i Berlin där han cirka 1843−45 var lärare vid Fanny Schindelmeissers musikskola. Vid denna institution undervisades ett dussintal pianoelever i grupp på stumma pappersklaviaturer enligt en metod introducerad av föreståndarinnan. (Upplägget anknöt till Johann Bernhard Logiers pedagogiska idéer för gruppundervisning vilka praktiserades vid Lindblads institut där Winge varit verksam i Stockholm.) Samtidigt ägnade han sig åt studier i harmoni- och kompositionslära för musikteoretikern Siegfried Wilhelm Dehn.

Därefter följde fem år i Paris. Här studerade Winge en längre tid för pianovirtuosen Henri Herz och undervisade 1846−49 i harmonilära och piano vid Lycée Bonaparte.

Från 1850 följde åter en tid i Berlin, denna gång med studier för den österrikiske tonsättaren Sigismund Ritter von Neukomm parallellt med eget undervisningsarbete. Under åren utomlands träffade han en lång rad av tidens ledande, europeiska musikpersonligheter som Franz Liszt, Felix Mendelssohn och Lied-tonsättaren Carl Loewe. Vid olika tillfällen inhämtade han även musikinstruktion hos pianovirtuoserna Frédéric Kalkbrenner, Henri Bertini, Antoni Kątski, Sigismond Thalberg och Ignaz Moscheles.

Tillbaka till Stockholm

Efter den 18 år långa utlandsvistelsen återvände Winge till Stockholm under 1859. I den svenska huvudstaden blev han 1860 lärare i harmoni vid Musikaliska akademiens undervisningsverk efter Erik Drakes pensionsavgång. Den positionen innehade han till 1877 samtidigt som han bedrev privatundervisning och gjorde något enstaka konsertframträdande.

Otto Daniel Winge dog i Stockholm den 16 januari 1886. Tillsammans med den från Berlin stammande hustrun Sophie (f. Baër) hade han två döttrar som båda var organister. Daniella Sophia Louisa (1861−1885) avled vid endast 23 års ålder, fem månader före sin fars död. Hon var då redan känd som skicklig organist och elev till Wilhelm Heintze. Den något yngre Terzetta Vilhelmina Ottilia (1864−1945) verkade under 51 år som kyrkomusiker i Västra Ed i norra Småland.

1853 blev Winge invald som utländsk ledamot av Kungl. Musikaliska akademien innan han 1860 blev fullvärdig svensk ledamot.

Verk

Den största delen av Winges produktion utgörs av pianostycken. Vissa är främst avsedda för undervisningsbruk, andra är inriktade mot pianistisk virtuositet, medan en tredje grupp kan betecknas som karaktärsstycken. Samlingen Canons mélodieux op. 52 har ett uttalat pedagogiskt syfte. Enligt förordet är den avsedd att brukas vid kontrapunkt- och pianostudier, och liknar i detta avseende Johann Sebastian Bachs Das Wohltemperierte Klavier. Winge visade dock att musiken även kan presenteras för en lyssnande publik genom att spela tre av kanonstyckena vid en konsert i Musikaliska akademiens lokal den 4 december 1859, strax innan han skulle komma att tillträda lärartjänsten vid undervisningsverket påföljande år. I programmet fick han tillfälle att visa upp olika sidor i sitt tonsättarskap: de didaktiska Canons mélodieux, den pianotekniskt briljanta Grande fantaisie op. 33 och det tonmålande pianostycket Aubade op. 37.

Några av Winges kompositioner tar sin utgångspunkt i traditionella svenska visor. Nämnda op. 33 innehåller variationer över ”Värmlandsvisan” och ”Domaredansen”, och i samlingen Schwedische Nationallieder op. 30 finns sättningar för röst och piano av en rad svenska folkmelodier. Spår av samma musikaliska arv kan möjligen också höras i de mazurkor som Winge tillägnade Frederic Chopin, vilka måhända ligger närmare svensk folkton än den polske pianisttonsättarens musik.

Bland Winges verk kan även nämnas en stråkkvartett op. 53, en duo för piano och harmonium op. 39 och körstycket Hymn med anledning af H. Maj.t Konung Carl XVs kröning den 3dje maj 1860.

Martin Edin © 2016

Skrifter av tonsättaren

Pedagogiska verk
Seméiographie musicale ou représentation des sons par des signes visibles en deux parties … op. 49.
Otto Winge’s theoretisch-praktische Studien für Pianofortespieler. Melodische Tonstücke für das Pianoforte op. 50, 1856.
Exercices journalières, contenant: la théorie et la pratique de toutes les gammes majeures et mineures avec un doigté systématique … op. 51.
Theoretisk-praktisk harmonilära med originaltabeller, förklaringar öfver konstord, uttryckstermer m. m. jemte exempel-bok med särskildt afseende å koralens behandling såsom förberedande studier till vocal- och instrumental-musik samt kompositionsläran, enligt äldre och nyare lärogrunder, bearbetad uti fem kurser, Stockholm, 1862.

Översättningar
Cherubini, Luigi:
”Theorie för contrapunkten och fugan”, övers. O. D. Winge, handskrift, Musik- och teaterbiblioteket, Hdskr 67.

Bibliografi

”* *”: ”MUSIK. Aubade: Prière, Aube du Jour, Espérance”, i: Post- och inrikes tidningar, 2 sep. 1856.
”Dödsfall”, i: Aftonbladet, 18 jan. 1886.
”Dödsfall”, i: Svensk musiktidning, vol. 6, nr 3, 1 feb. 1886, s. 24.
”Hr Otto Winges, till följd af konsertgifvarens insjuknande, för någon tid uppskjutna konsert” [samt annons] i: Aftonbladet, 3 dec. 1859.
Höijer, Leonard: ”Winge, Otto Daniel”, i: Musik-lexikon, Stockholm: Abr. Lundquist, 1864, s. 548–549.
Lindgren, Adolf: ”Winge, Otto Daniel”, i: Nordisk familjebok, ny, rev. och rikt ill. uppl., vol. 32, Stockholm: Nordisk familjeboks förlag, 1921, sp. 676–677.
Nyström, Pia & Elmquist, Anne-Marie:
Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995, Stockholm: Kungl. Musikaliska akademien, 1996, s. 79, 173 & 245.
”Otto Daniel Winge”, Det musikaliska Sverige, vol. 2, nr 11, 18 sep. 1886, s. 1–2.
”Otto Daniel Winge”, i: Arvid Ahnfelt (red.): Europas konstnärer: Alfabetiskt ordnade biografier öfver vårt århundrades förnämsta artister, Stockholm: Lamm, 1887, s. 646.
Palm, Josef:
”Winge, Otto Daniel”, i: ”Svenskt musik-lexicon”, handskrift hos Musik- och teaterbiblioteket.

Annonser och notiser

Aftonbladet
23 apr. 1831; 8 mar. 1841; 9 jun. 1847; 4 nov. 1859; 5 okt. 1864; 23 okt. 1866; 12 aug., 4 nov. 1869.
Dagens Nyheter 3 nov. 1866; 9 jan. 1867; 13 aug., 6 nov. 1869; 30 apr. 1881; 19 jan. 1886.
Göteborgs-Posten 17 maj 1877; 19 jan. 1886.
Svenska Dagbladet 18 jan. 1886.

Källor

Musik- och teaterbiblioteket (bl a brev från Otto Daniel Winge till Abraham Hirsch 25 apr. 1854, brev från Otto Daniel Winge till Erik Drake 17 jul. & 31 okt. 1853).

Verköversikt

Kammarmusik (stråkkvartett, duo för orgel och piano), pianoverk (ett 30-tal pianostycken, däribland variationsverk, mazurkor, kanonstycken, Aubade, 1 stycke för piano 4 händer), 1 orgelverk, vokalmusik (körstycke, 10 arrangemang av folkvisor för röst och piano), flera pedagogiska verk.

Samlade verk

Kammarmusik
Duo pour orgue expressif et pianoforté op. 39.
Stråkkvartett op. 53.

Piano solo
Trois mazurkas expressives, homage à Chopin op. 31. 1. La mélancolique, 2. La chevaleresque, 3. L’insouciante.
Sonate non difficile ... dédiée à mes elèves qui ne peuvent prendre l’octave op. 32.
Grande fantaisie sur deux airs suédois et la marche de bataille favorite de Charles XII (Wermelands visa, Domare dansen, Signal, Konung Carl XIIs fältmarsch) [Delar av verket trycktes även separat som Domare-dansen ... aus Werk 33 och Marche de bataille de Charles XII ... aus Werk 33] op. 33.
Petits préludes pour le pianoforté dans tous les tons majeurs et mineurs, contenant tous les signes et termes usités en musique op. 34.
Variationen nebst einem Capricietto für die linke Hand über ein Thema aus Il crociato [in Egitto, Meyerbeer] … dem Herrn Franz Liszt … zugeeignet op. 35, uppf. 1841.
Aubade op. 37, 1854 (dat. 11 jun.). 1. Prière, 2. Aube du jour, 3. Espérance [även under titeln: Espoir].
Marches op. 38. 1. Marche solennel, 2. Marche funèbre.
Le printemps, tableau musical ... (Il y a calme dans la nature, on entend dans le lointain l’appel du coucou et un chant d’amour accompagné du murmure des ruisseaux) op. 40.
Exercices préparatoires théoriques et pratiques op. 48.
Canons mélodieux dans différents Intervalles et de diverses Manières, sans et avec des Parties de Remplissage op. 52, tr. 1858.
Airs suédois pour piano seul, Wermelands visa [sättningen av temat föreligger på identiskt vis i op. 33, dock inte resten av kompositionen].
Grand fantasie et capriccio, 1832 (dat. 16 juni).
Introduction och variationer öfver ett thema af J. Haydn, i: Nordmannaharpan nr 6, 1832/33.
Marche d’encouragement pour la main droite [handskrift].
Polka, Stockholm, 1878 [handskrift].
Polonaise brillante.

Piano 4 händer
Sång för piano à quatre mains, 1878 (dat. 4 juli) [handskrift].

Orgel
Chants religieux avec préludes, pour orgue expressif op. 36.

Kör
Hymn med anledning af H. Maj.t Konung Carl XVs kröning den 3dje maj 1860, orden ur Davids 21 psalm, blandad kör med orgel eller piano.

Arrangemang
Orgel
Duetto di F. Durante. Aus den alten Notenschrift ... für die Orgel gesetzt v. Winge.
Motetto da G. B. Casali. Aus den alten Notenschrift … für die Orgel gesetzt v. Winge.
Pieno a Quattro di A. Perti. Aus den alten Notenschrift … für die Orgel gesetzt v. Winge.
Sanctus Deus di L. Vittoria. Aus den alten Notenschrift ... für die Orgel gesetzt v. Winge.
Toccata di G. Frescobaldi. Aus den alten Notenschrift … für die Orgel gesetzt v. Winge.

Sånger med piano
Schwedische Nationallieder op. 30 [tryckta]. 1. Necken (Afzelius), 2. Jämtlandslied, 3. Dalekarlienlied, 4. Södermanlandslied, 5. Ostergothlandslied, 6. Wermelandslied.
Schwedische Lieder [i handskrift]. 1. Roslags visa, 2. Sjömans-sång 3. Upplands visa, 4. Våren i Sverige.

Körmusik – arrangemang
Strids- och segersång: Vår Gud är oss en väldig borg … i antik och modern stil lämpad för fruntimmers- och mansröster (text och melodi av M. Luther), 20 sep. 1866, f.f.g. 4 nov. 1866.


Verk av Otto Daniel Winge

Det finns inga verk av tonsättaren registrerade