Birger Anrep-Nordin (1888−1946)

Skriv ut

Birger Anrep-Nordin, född i Skara 21 januari 1888 och död i Göteborg 25 november 1946, var musikskribent, musiklärare, organist och tonsättare. Han var musiklärare i Kalmar läroverk 1914−24, 1915−24 domkyrkoorganist i samma stad och lärare i liturgisk sång vid Lunds universitet 1922−34. 1927−46 var han organist i Oscar Fredriks kyrka i Göteborg. Som tonsättare skrev han främst kyrkomusik och invaldes som ledamot i Kungl. Musikaliska akademien 1943.

Liv

Birger Anrep-Nordin föddes som son till Fredrik Nordin, rektor vid det som idag är Vänerskolan i Vänersborg, och Elisabeth Anrep-Nordin. Hon var den första svenska kvinna som avlade dövstumlärarexamen och som ägnade sin yrkesbana åt att undervisa blinda och dövstumma elever. Hennes verksamhet sågs som banbrytande.

Birger Anrep-Nordin utbildades vid Kungl. Musikkonservatoriet i kontrapunkt för Andreas Hallén och piano för Richard Andersson. Där avlade han organistexamen 1911, och därefter kyrkosångarexamen och musiklärarexamen 1912. 1913 tog han fil.kand. och fil.lic. 1918. 1924 disputerade han i Lund för filosofie doktorsgrad med avhandlingen Studier över Joseph Martin Kraus. Därefter följde utlandsstudier i Paris, England, Tyskland, Schweiz och Österrike samt studier i musikpsykologi för Carl Seashore i USA 1937. 1917 gifte han sig med Signe Jeansson, som avled 1936, och gifte 1937 om sig med fil.mag. Märta Elisabeth Hellsten, född Lindhe.

1913 arbetade Birger Anrep-Nordin som vikarierande musiklärare vid Visby läroverk. 1914 fick han tjänsten som musiklärare vid Kalmar allmänna läroverk och blev 1915 domkyrkoorganist i den då nyrenoverade domkyrkan, en tjänst han innehade till 1924.

1922 arbetade han som lärare i liturgisk sång vid Lunds universitet och från 1923 som musiklärare vid folkskoleseminariet i Göteborg. I Göteborg var han också verksam som musikskribent i Göteborgs-Posten 1924−30 och därefter i Göteborgs Morgonpost 1933−36. Som dirigent var han verksam i Kalmar musiksällskap, Sydsvenska filharmoniska sällskapet och Göteborgs orkesterförening.

Utvecklingen av körsjungandet och samverkan mellan skolsång och kyrkosång låg Birger Anrep-Nordin varmt om hjärtat. Målet var att se ett ökat deltagande av barn i psalmsång, gregoriansk sång och kyrkliga kompositioner, något han gav uttryck för i en artikel i Unga röster i kyrkan 1932. Även boken Musiken i skolan såsom skön konst och körsångsamlingen Dikt och ton. Sångsamling för realskolor, kommunala mellanskolor och därmed jämförliga skolor ger uttryck för samma ambition. Tillsammans med domkyrkoorganisten i Göteborg, Herman Asplöf, gav han ut Orgelspelets teknik: Orgelskola.

Verk

Birger Anrep-Nordins produktion som tonsättare har fokus på kyrkomusik och är huvudsakligen tillkommen under hans tid som organist i Oscar Fredriks kyrka i Göteborg. I hans tonspråk kan man inte märka någon stilistisk påverkan av hans lärare Andreas Hallén. Snarare använder sig Anrep-Nordin av influenser från äldre musik från Palestrina och framåt och undviker romantikens uttrycksmedel.

Koralbearbetningar, kyrkliga kantater och körverk utgör den dominerande delen av tonsättningarna. Stilen är enkel, neoklassiskt influerad och uppvisar också påverkan av folkmusik. Till de mest spelade verken hör Lamento för cello och orgel, bröllopsmusiken med titeln Bröllopsmusik i en landskyrka om sommaren och Gammal svensk julkantat. I Bröllopsmusik varieras stilen mellan satserna, allt ifrån neoklassisk stil till varmt lyrisk melodik och slutligen en uppvisning i gott humör och musikanteri i sista satsen. Gammalsvensk Julkantat med text av Oscar Levertin var under många år ett återkommande inslag i skolorna på gymnasienivå.

Av Anrep-Nordins tidigaste verk kan nämnas Invokation till Sancta Caecilia, ett verk med tydlig lovsångskaraktär, komponerat under hans tid som domkyrkoorganist i Kalmar, vilket återfinns som handskrift i Oscar Fredriks kyrkas arkiv. Delar av vissa tidiga verk är senare bearbetade/rekonstruerade av Torsten Sörenson, som blev hans efterträdare i Oscar Fredriks kyrka efter Anrep-Nordins död 1946.

I artikeln om Birger Anrep-Nordin i Svensk biografisk handbok från 1943 nämns ytterligare verk som den symfoniska kantaten Mot Ljuset och Sången om Graal, båda från 1920-talet. Var dessa verk i dag finns tillgängliga framgår inte.

Betydelse

Birger Anrep-Nordin framstår som en musiker med ovanligt bred kompetens i och med sin doktorsgrad och sin verksamhet som kyrkomusiker, recensent, tonsättare och dirigent. Hans inriktning rymde även ett pedagogiskt perspektiv och stort engagemang för utvecklingen av skolbarnens sång, något som han hoppades även skulle komma kyrkan till godo.

Att vissa av verken senare har blivit arrangerade av Torsten Sörenson skulle kunna tolkas som att de har förelegat som skisser och inte kunnat framföras i befintligt skick. Så skulle man också kunna önska att större verk som föreligger i handskrift skulle renskrivas och åter kunna framföras så som Anrep-Nordin en gång tänkt sig det.

Iwa Sörenson von Gertten © 2015

Skrifter av tonsättaren

Böcker
Musiken i skolan såsom skön konst, Stockholm, 1913.
Johan Bahr, en gotländsk kompositör och organist, Stockholm, 1914. [Även i: Musiktidningen, vol. 16, s. 51−52, 57−58.
Sekvens och hymner till den hel. Helena, Mariestad, 1915.
Musikaliska sällskapet i Visby 1815−1915: minnesskrift, på sällskapets föranstaltande utgifven af Birger Anrep-Nordin, Visby 1916.
Handbok i kördirigering, Stockholm: Elkan & Schildknecht, 1920.
Det nya koralboksförslaget under kritik: Ett utförligt yttrande avgivet på uppdrag av Växjö domkapitel, Kalmar, 1921.
Jubileumsutstälningen i Göteborg 1923: musikhistoriska avdelningen, Göteborg, 1923.
Calmar-quartettens protokoll, reviderad och kommenterad upplaga, 1924?
Studier över Joseph Martin Kraus, diss., Stockholm, 1924.
Jacopo Foroni, Den svenska operascenens kapellmästare vol. 7, Stockholm, 1931.
Opublicerade textpartier till J.H. Kellgrens "Aeneas i Carthago", Stockholm, 1927.
Anrep-Nordin, Birger & Sven Körling: Dikt och ton: Sångsamling för realskolor, kommunala mellanskolor och därmed jämförliga skolor, Stockholm: Bonnier, 1934.
Anrep-Nordin, Birger & Herman Asplöf: Orgelspelets teknik: Orgelskola, Stockholm: Elkan & Schildknecht, 1937.
Högre allmänna läroverket. Vänersborgs studenter av 1908: Matrikel 1938 [utgiven av Birger Anrep-Nordin] [Illustr.] Göteborg, 1938.
Anrep-Nordin, Birger et al.: Från lyra till saxofon: musikhistorisk orientering, Stockholm: Svenska bokförlaget, Albert Bonnier, 1941.

Artiklar
"Dalapsalmen", i: Kyrkosångsförbundet. Organ för Sveriges kyrkosångsförbund, 1931, s. 77−80.
"Unga röster i kyrkan", i: Kyrkosångsförbundet. Organ för Sveriges kyrkosångsförbund, 1932, s. 85f.

Bibliografi

Anrep-Nordin, Birger”, i: Vem är det: svensk biografisk handbok 1943, Stockholm: Norstedt, 1942.
Bengtsson, Ingmar: ”Svenska samfundet för musikforskning 50 år (1919−1968)”, Svensk tidskrift för musikforskning, 1969.
Edström, Olle:
"Förutsättningar för förståelse. Läsning av musikkritik under mellankrigstiden i Göteborg", Svensk tidskrift för musikforskning, 1993, nr 1, s. 38−39.
Fagius, Gunnel:
Barnkören i Svenska kyrkans församlingar”, Svenskt gudstjänstliv, 2013, s. 103, 121.
Lindfors, Per:
 ”Birger Anrep-Nordin”, i: Svenska män och kvinnor, vol. 1, Stockholm, 1942, s. 115.
Norberg, Erik
: ”Läroverkets tillkomst och lokaler”, i: Årsböcker i svensk undervisningshistoria 138. Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg 1929–1966. Kjellbergska gymnasiet 1966−1972, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1977, s. 12. 

Källor

Göteborgs universitetsbibliotek, Kungliga Biblioteket Stockholm, Lunds universitetsbibliotek, Musik- och teatermuseet Stockholm, Statens Musik- och teaterbibliotek, Stockholms stadsarkiv, Uppsala universitetsbibliotek, Kungl. Musikaliska akademien (ledamotformulär nr 87)

Verköversikt

3 större kyrkoverk för soli, blandad kör och orkester (Invokation till Sancta Caecilia, Mot ljuset, Sången om Graal), koralpartitor och koralbearbetningar, kammarmusik (stråkkvartett m.m.), körverk med orgel.

Samlade verk

Verk med årtal anges först, därefter bokstavsordning.

Skådespelsmusik
Kung Oidipus, skådespelsmusik för liten träblåsensemble och cembalo.

Melodram
Balladen om Est, est, est, för deklamation och orkester.

Orkestermusik
Kråkeboserenad för liten stråkorkester, 1922/1945.

Symfoniska kantater
Mot ljuset.
Sången om Graal.

Kantater
Kantat vid Kulturmässan i Calmar 1926.
Kantat vid invigningen av Högre allmänna läroverkets för flickor i Göteborg nya byggnad den 14 nov. 1935.
Invigningsmusik till realskolan i Sölvesborg 1935 för kör med ackompanjemang.

Soli, kör och orkester
Invokation till Sankta Caecilia, för baryton, blandad kör och orkester/orgel (J.B.Simonsson). Oscar Fredriks kyrkas arkiv. F.f.g. Kalmar 18 oktober 1924, därefter framförd i Göteborg septemer 1934 och augusti 1946.
För Tacksägelsedagen (över koralen Nu tacker Gud, allt folk) för blandad kör och orkester (trumpet I B, vl. I, vl. II, viola och cello), 1928, rev. 1938.
Jesu födelse för recitation, sopransolo, barytonsolo, blandad kör och stråkorkester, arr. Torsten Sörenson, 1941/1968.
Uppståndelsen: ett medeltida påskspel ur 1697 års koralbok, arrangerat för två barnkörer, blandad kör och orgel. Stockholm: Gehrman, 1942.
Den blomstertid nu kommer, koralpartita för solosopran, violin, blandad kör och orgel.
Salomo inviger templet, för sopran, baryton, blandad kör och stråkar.
Till sångmästaren, för röst och orkester, blandad kör med ackompanjemang.
Vadhelst I haven gjort, för sopran, baryton, talroller, blandad kör, stråkar, piano och orgel.
Soli, orkester och harmonium
Klockaren, för baryton, stråkorkester och harmonium.

Soli, kör och orgel/piano
Nenie för barytonsolo, manskör och piano, 1941.

Soli och kör
Gammal julkantat för baryton och kör, 1941.

Kör med ackompanjemang
Psalm 84, 1945.
Det är en ros utsprungen, koralbearbetning för trestämmig kör och orgel N.M.S. 2537. Oscar Fredriks kyrkas arkiv.

Kammarmusik
Bröllopsmusik i en landskyrka om sommaren, för viola och orgel, 1940. 1. Brudparet tågar in, 2. Dialog inför altaret, 3. Lyckönskan, 4. Brudföljets uttåg.
Musik i barockmanér för viola solo, 1940. Rekonstruerad 1967 av Torsten Sörenson, tillägnad Sten Broman.
Partita för oboe och piano, 1943(?)
Lamento för cello och orgel, troligen 1946.
Divertimento för stråkkvartett, 1945.
Stråkkvartett, 1945.

Sånger för röst och piano/orgel/stråkar
I Guds händer för röst och piano eller orgel, 1937.
Fem grekiska epigram för baryton, flöjt och piano.
Ur Höga Visan för sång och fyra stråkar alt. orgel. 1937. Rekonstruerad/arrangerad 1978 av Torsten Sörenson.

Körverk
Ölandssången, för mansröster, 1935.
Den blinde vid vägen till Jericho, för blandad kör, 1940.
Fem vagantvisor för mansröster 1941.
De äro nu förgångna.
En stjärna gick på himlen fram (Ps. 67).
Guds kärleks väg. Koralmotett för recitation, bl. kör och församlingssång.
Ljusstöperskan ("Stilla tindrar stjärnan", E.A. Karlfeldt).
Nyårsdagen.
Påsksång (Petrus Brask, ur 1697 års koralbok).