Franz Berwald (1796−1868)

Duo für Pianoforte und Violoncello [eller violin, B-dur]

opus 7

1. Allegro ma non troppo, attacca
2. Poco adagio quasi andante, attacca
3. Allegro agitato

  • Tillkomstår: 1857
  • Verktyp: Cello och piano
  • Dedikation: "für den Violoncellisten Herrn Bernhard Cossman"
  • Uruppförande: Januari 1859 (Weimar?), Bernhard Cossman (cello)
  • Speltid: 19 min
  • Detaljerad speltid: Lidström-Forsberg: 18'33''

Exempel på tryckta utgåvor

Edition Suecia, Stockholm, reviderad av Sven Kjellström, 1946 (cello-, violin- och pianostämma)

Bärenreiter, Kassel 1987, BA 4914 (Monumenta Musicae Sveciae: Franz Berwald Sämtliche Werke, band 14), ed. Kathleen Kuzmick Hansell

Notmaterial/stämmor återfinns

Statens musik- och teaterbibliotek

Litteraturhänvisning

Robert Layton: "Berwald", Sthlm 1956, s. 89, 109 ff, 115, 132

Klaus Stahmer: "Ein Beitrag Berwalds zur romantischen Sonatenform. Das Duo für Violoncello und Klavier (1858)" i Svensk tidskrift för musikforskning 1977/2, s. 23-33

Beskrivning av verket

1. Allegro ma non troppo B-dur 3/4, 256 takter, attacca
2. Poco adagio quasi andante G-dur 4/4 (C), 69 takter, attacca
3. Allegro agitato B-dur alla breve, 238 takter, totalt 562 takter


Verkkommentar

Verket antas ha skrivits tidigt på hösten 1857, då Berwald just återkommit från ett besök i Weimar, där Liszt hade berömt några av hans verk. Berwald dedicerade duon till den berömde cellisten i Weimar, Bernhard Cossman, vilken uruppförde den (i januari 1859).

Även cellisten Friedrich Grützmacher framförde framgångsrikt duon i Leipzig i juni 1859, tillsammans med den då 21-åriga pianisten Hilda Thegerström.

Programkommentar i Naxosskivhäftet av Sven Kruckenberg.