Wilhelm Gnosspelius (1809−1887)

Skriv ut

Wilhelm Theodor Gnosspelius, född i Stockholm 28 december 1809 och avliden i Lund 13 augusti 1887, var violinist, organist, dirigent, musikorganisatör och tonsättare. Han var verksam i Stockholm från 1822, i Linköping från 1843 och i Lund från 1858. Gnosspelius skrev musik i klassisk-romantisk stil, främst tillfällighetskantater, men också kammar- och kyrkomusik. Han blev ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1845.

Liv

Wilhelm Theodor Gnosspelius växte upp i ett hem i Stockholm där det spelades stråkkvartett och där barnen fick lära sig spela instrument. Från tretton års ålder medverkade han flitigt som violinist i amatörmusikföreningen Harmoniska sällskapet. Yrkesmusiker fick han dock inte bli för sin fader, som till yrket var grosshandlare.

Öl och musik

1832 reste Gnosspelius till Tyskland för att studera den högre bryggarkonsten och för att höra musik i Berlin, Leipzig och Dresden. Mendelssohns första pianokonsert gjorde stort intryck. Åter i Stockholm etablerade han sig som bryggare. Gnosspelius öl lär ha varit utmärkt och omtyckt, men verksamheten bar sig ändå inte. Vid nedläggningen 1837 hade han skulder som han fick han dras med in på ålderdomen.

Eftersom fadern nu var död, kunde Gnosspelius börja studera musik. 1841 avlade han musikdirektörsexamen.

Musiker i Linköping

Två år efter examen flyttade Gnosspelius med sin familj till Linköping och tjänsten som sånglärare vid stadens elementarskola. 1854 blev han domkyrkoorganist och director musices vid gymnasiet.

Gnosspelius tid i Linköping var en glansperiod för musiklivet i Östergötland. Som ledare för Norrköpings och Linköpings förenade musiksällskap uppförde han stora verk som Haydns Skapelsen och Årstiderna, Händels Messias och Mendelssohns Psalm 42. Han ansågs också vara en av landets främsta stråkkvartettspelare.

Musiker i Lund

I konkurrens med vännen Ludvig Norman fick Gnosspelius 1858 dubbelbefattningen som domkyrkoorganist och universitetets director musices i Lund. Också i denna stad åstadkom han en blomstring inom orkester-, kör- och kammarmusiken. 1859 bildade han Musiksällskapet som uppförde Haydns Skapelsen och andra större kör- och orkesterverk.

Under Gnosspelius ledning förvandlades universitetets Akademiska kapell från kammarmusikensemble till en amatörorkester som kunde spela symfonier av Haydn, Mozart, Beethoven, Mendelssohn och Gade. Själv studerade han kontrapunkt och skrev ett utkast till en harmonilära, och på äldre dagar gav han sig som konservativ debattör in i den heta diskussionen om en omarbetning av Hæffners koralbok från 1820.

Verk

När Gnosspelius hade avlidit konstaterade vännen och språkforskaren Fredrik Wulff att den döde hade tillmätt sina kompositioner ”ett helt ringa värde”. Bakgrunden till Gnosspelius blygsamhet var förmodligen både att de flesta av hans få kompositioner var tillfällighetsverk och att han hade så djup respekt för de klassiska mästarna.

Mycket av melodiken, orkestreringen och affektgestaltningen i ett verk som Sorge Cantate i anledning af Prins Gustafs död (1852) skulle ha kunnat härröra från Haydns och Mozarts tid. I senare kantater av Gnosspelius finns en del 1800-talsmässigt känslosamma tonfall, men den klassiska grunden lämnade han aldrig. Enligt Lunds Weckoblad var kantaten vid drottning Lovisas död 1871 ”ett wäl genomtänkt och fullkomligt utarbetadt werk, wärdig och melodiös samt förståndigt lämpad efter de förmågor, som i fråga om utförandet stodo kompositören till buds”.

Gnosspelius mest ambitiösa verk är psaltar-tonsättningen Davids 98 Psalm för solister, kör och orkester (1862). Det är ett verk i klassisk oratoriestil med stor affektmässig variation. Här finns bland annat kontrapunktiskt genomarbetade köravsnitt, en dramatisk basaria och en mild sats för sopransolist och manskvartett. En kortare kyrklig komposition är ensatsiga Requiem för blandad kör och orgel (1870). Kontrapunktiska avsnitt i svag nyans omger här en flammande åkallan i homofon sats.

Gnosspelius största kammarmusikverk, tvåsatsiga Duo för piano och violin i f-moll (1850), visar hans förmåga att bygga teman av korta, laddade motiv som lämpar sig för vidare bearbetning. Det trängande allvaret och den (något) djärva gestiken gör att det i duon som helhet finns ett drag av det sena sjuttonhundratalets Sturm und Drang.

Tobias Lund © 2015

Skrifter av tonsättaren

Utkast till en harmonilära. Odaterad. [Autograf i Lunds universitetsbibliotek.]
Anmärkningar vid Prof. J. A. Josephsons förslag till ny Choralbok. 1877.
[Skrivna på uppdrag av Kungliga Musikaliska Akademien. Autograf i Musik- och teaterbiblioteket. Utkast i Lunds universitetsbibliotek.]
Också ett ord i choralfrågan. Granskning af professor J. A. Josephsons förslag till ändringar vid Hæffners choralbok, choralerna n:o 60−200, enligt uppdrag af Kgl. Musikaliska Akademien,
Lund: C. W. K. Gleerups förlag, 1880.

Bibliografi

Andersson, Greger: "Wilhelm Theodor Gnosspelius 1809–1887", i: Greger Andersson (red.), Spelglädje i Lundagård: 250 år med Akademiska kapellet, Lund: Lund University Press, 1996, s. 154f.
Blomqvist, Göran
: "Carl Kempff 1831–1901", i: Greger Andersson (red.), Spelglädje i Lundagård: 250 år med Akademiska kapellet, Lund: Lund University Press, 1996, s. 157.
Brandel, Åke
: "Gnosspelius, Wilhelm Theodor" i: Sohlmans musiklexikon, andra upplagan, band 3, Stockholm: Sohlmans Förlag, 1976, s. 144.
Ernby, Patrik
: Konsertlivet i Lund på Gnosspelius tid: ett studium av konsertrepertoaren i Lund 1857–1887, uppsats i musikvetenskap, 60 p, Lunds universitet, Institutionen för konst- och musikvetenskap, 1996.
"Gnospelius, släkt", i: Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2015-09-30. http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13098
Larsén, Carlhåkan
: "Lund", i: Sohlmans musiklexikon, andra upplagan, band 4, Stockholm: Sohlmans Förlag, 1977, s. 382.
Lindberg, Boel
: "Festmusik framförd av Akademiska kapellet", i: Greger Andersson (red.), Spelglädje i Lundagård: 250 år med Akademiska kapellet, Lund: Lund University Press, 1996, s. 77–100.
Norlind, Tobias
: "Gnosspelius, Vilhelm", i: Allmänt musiklexikon, andra upplagan, första delen, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1927, s. 438.
Norlind, Tobias
: "Musik och studentsång i Lund", i: Under Lundagårds kronor: En minneskrans vid tvåhundrafemtioårsfesten af gamla studenter, [samling 1], Lund: Gleerupska Universitets-Bokhandeln, 1918, s. 338–348.
Percy, Gösta
: "Linköping", i: Sohlmans musiklexikon, andra upplagan, band 4, Stockholm: Sohlmans Förlag, 1977, s. 336f.
Wulff, Fr[edrik]
: "Hågkomster från Lunds högre musikliv 1866–1901", i: Under Lundagårds kronor: En minneskrans vid tvåhundrafemtioårsfesten af gamla studenter, [samling 1], Lund: Gleerupska Universitets-Bokhandeln, 1918, s. 15–32.
W[ulff], F[redrik]
: Wilhelm Theodor Gnosspelius: Minnesbild den 11 november 1887, Lund: Fredrik Berlings Boktryckeri och Stilgjuteri, 1888.

Källor

Linköpings stiftsbibliotek, Lunds universitetsbibliotek.

Verköversikt

Orkesterverk (symfoni), verk för soli, kör och orkester (Davids 98 Psalm), kammarmusik (2 stycken för violin och piano), orgelmusik (festmarsch), 6 kantater, körmusik (2 begravningskörer, requiem, kyrie, hyllningskör).

Samlade verk

Kronologiskt ordnade
Kyrie för blandad kör. [Kyriet omnämns i Tobias Norlinds Allmänt musiklexikon, 1927. Om noterna bevarats är inte känt.]
Sång wid en Middag gifven af 1sta Regementets Officers Corps åt sin chef, Gen: Adjut: Stafs von Post (Gottfried Feilitzen), 1843. Autograf i Lunds universitetsbibliotek.
2ne Chörer sjungna vid Domprosten Lidmans begrafning 1845 16/3 ("Lektor Hedner"). Manskör. F.f.g. Linköping 1845. Autograf i Lunds universitetsbibliotek.
Cantat för mansröster författade till en Soirée för nödställda barn i Linköping 1847 (Rosengren), 1847. Autograf i Lunds universitetsbibliotek.
Romance utan ord, 1850. Violin och piano. Autograf i Lunds universitetsbibliotek.
Duo för Pianoforte och Violin, 1850. Tillägnad Dr. Axel Burén. Autograf i Lunds universitetsbibliotek.
Sorge Cantate i anledning af Prins Gustafs död (Ridderstad), 1852. Kör, soli och orkester. Autograf i Lunds universitetsbibliotek.
Sorg Cantate till festen i anledning af K[ung] Oscars frånfälle (Albert Theodor Lysander), 1859. Kör, soli och orkester. F.f.g. Lund 1 december 1859. Autograf i Lunds universitetsbibliotek.
Symfoni, komponerad för Lunds Katedralskolas kapell. F.f.g. Katedralskolans gymnastiksal, Lund, 21 november 1860. [Symfonin omnämns i Lunds Weckoblad 15 och 29 november 1860. Om noterna bevarats är inte känt.]
Davids 98 Psalm, 1862, omarbetad 1865. Blandad kör, soli och orkester. F.f.g. Lund 30 maj 1862, vid en konsert på Akademiska Föreningen.
Jubelcantat (Carl Vilhelm August Strandberg, alias Talis Qualis), 1868. Op. 7. F.f.g. Lund 27 maj 1868, vid Lunds universitets tvåhundraårsfest. Autograf i Lunds universitetsbibliotek.
Requiem, 1870. Blandad kör och orgel. F.f.g. vid minnesfesten över Gnosspelius i Kapellsalen, Lund, 11 november 1887. Tryckt i. J. A. Josephson (red.), Zion, Andlig musik för kyrkan, hemmet och skolan, fjärde årgången, 1870, nr 11. Autograf i Akademiska kapellets notsamling, Lund.
Cantat vid Sorgfesten d[en] 16 maj 1871 (Henrik Hallbäck), 1871. F.f.g. Lund 16 maj 1871. [Kantat med anledning av drottning Lovisas död. En kvartett ut kantaten trycktes i J. A. Josephson och Fr. Arlberg (red.): 100 äldre och nyare svenska sånger för fyra och fem mansröster, Stockholm: Abr. Hirschs förlag 1873, s. 112–115.]
Cantat vid Akademiens Sorgfest öfver Kung Carl XV (Henric Hallbäck), 1872. Blandad kör, tenorsolo och orkester. F.f.g. Lund 29 november 1872. Autograf i Lunds universitetsbibliotek.
Festmarsch vid Promotionen 1877 6/6. Fyrhändig orgel. Autograf i Akademiska kapellets notsamling, Lund.


Verk av Wilhelm Gnosspelius

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 1