Johan Erik Nordblom (1788−1848)

Skriv ut

Johan Erik Nordblom, född 13 april 1788 i Uppsala och död där 26 december 1848, var sångare, sångpedagog och tonsättare. Som director musices i Uppsala 1833−48 efterträdde han Johann Christian Friedrich Hæffner. Han var även domkyrkoorganist i samma stad 1835−48. Nordbloms samtid visade uppskattning för hans vokalmusik. Ledamot av Kungl. Musikaliska akademien 1827.

Liv

Johan Erik Nordblom, son till skräddarmästaren Eric Nordblom i Uppsala, synes ha påbörjat sin musikutbildning i sång, på flöjt och på piano, för att senare också ägna sig åt orgelspel. Ett försök att i Stockholm beträda handelsmannabanan avbröts till förmån för musiken. När Johann Christian Friedrich Hæffner kom till Uppsala 1808 blev Nordblom hans elev fram till 1814. Samma år tog han musikdirektörsexamen vid Kungl. Musikaliska akademiens undervisningsverk och blev director musices vid Gävle gymnasium, där han stannade till 1819 för att sedan vikariera för Hæffner i samma position vid Uppsala universitet. 1821−35 var Nordblom lärare i elementar- och kyrkosång vid undervisningsverket. Från denna tid härstammar handskrivna ”Sångöfningar” daterade 1825−29. De utkom sedermera i tryck under titeln Sång-Schola.

Nordblom fick 1833 tjänsten som director musices i Uppsala. Inte förrän 1836 utbetalades lön. Eftersom den var låg, sökte han också tjänsten som domkyrkoorganist 1835. Samma år grundade han ett sånginstitut för kvinnor för att lättare kunna besätta damstämmorna i den blandade kör med vilken han fortsatte oratorietraditionen från Hæffners dagar. Han tog upp verk som Skapelsen och Årstiderna av Haydn, Mozarts requiem och Mendelssohns Paulus. 1835 övertog Nordblom ledningen för Akademiska kapellet och för dess medverkan vid akademiska högtider såsom magister- och doktorspromotioner samt 1843 25-årsjubileet av Karl Johans tronbestigning och 1844 Oscar I:s kröning.

Vid offentliga konserter bistod kapellet bland andra Ole Bull, Andreas Randel och flera gånger Jenny Lind. Nordblom framträdde även som solist i en pianokonsert av Mendelssohn. Han deltog i den stora uppryckning som musiklivet genomgick på 1840-talet genom att samla studenterna till körövningar för att bland annat medverka i den akademiska musiken. Hösten 1846 till mars 1847 fick Nordblom tjänstledigt ”för enskilda angelägenheters vårdande”. Det kan ha gällt det sånginstitut han grundat i Stockholm 1846 och som han ledde fram till sin död 1848. 1849 hyllades Nordblom postumt i Stockholm under medverkan av Hovkapellet och Harmoniska sällskapet.

Verk

Nordblom fick tonsättarutbildning hos Hæffner som framhöll Haydn, Gluck och Mozart som förebilder. Enligt Hæffner skulle man behärska harmoniläran, sångkonsten och deklamationen, polyfont skrivsätt, instrumentens lämplighet och helst skulle man traktera ett instrument någorlunda. När Olof Åhlströms privilegium på nottryck upphörde 1818 kunde Vilhelm Fredrik Palmblad i Stockholm/Uppsala trycka fyra häften solosånger av Nordblom åren 1819−26. De anknyter till 1790-talets estetik som den visar sig i Åhlströms samlingar Skaldestycken satte i musik, där det endast förekommer strofiska visor, och Musikaliskt tidsfördrif som också innehåller större, genomkomponerade sånger.

Solosånger och visor

Hos Nordblom förekommer i de strofiska visorna skiftande lägen från yttersta enkelhet till ett visst raffinemang i melodi och ackompanjemang. I de allra flesta fall är melodin naturligt sångbar och föga komplicerad. För- och/eller efterspel finns som regel. En melodi, ”Vintersång” (anonym) är ett exempel ur Sång-Schola. I den består strof 2−4 av melodivariationer. I de genomkomponerade sångerna, som ibland kan anta formen av recitativ och aria, har man en känsla av klaverutdrag som ropar efter en orkester, till exempel i ”Till min luta” (Euphrosyne, pseudonym för Julia Nyberg) − men den avslutas med en strofisk visa som förtar verkan − eller ”Vårsång” (Carl Fredric Dahlgren) som avslutas med imitation av valthorn. Detta är inte det enda exemplet på tonmålerier. I en undersökning av tio populära svenska musikalbum från 1860- och 70-talen, placerar sig Nordblom på samma nivå i popularitet som Gunnar Wennerberg, Jacob Axel Josephson och Adolf Fredrik Lindblad, var och en representerad av 10−11 melodier.

Körmusik

Innan Hæffner kom till Uppsala existerade ingen musik för manskvartett. Den 27 februari 1814 sjöngs Per Daniel Amadeus Atterboms och Hæffners ”Vikingasäten” som första dokumenterade verk i en genre som Nordblom tog upp. På Oscarsdagen den 1 december 1818 framfördes ”Se dimman välver sig från fjällets topp” med text av kungahyllaren Carl von Zeipel.

Johan Erik Nordbloms elev Johan Peter Cronhamn ansåg att han ”räknas […] bland de första melodister och utmärktaste tonsättare för sången som Norden frambragt". Manstrion ”Fly ej Kärlek, från min hydda” (anonym) är kontrapunktisk med en mycket melodisk första tenorstämma. Nordblom komponerade ackordiska jägarsånger, krigssånger, fosterlandssånger och dryckessånger. Hans enda samling manskörer, Fyra-stämmiga sånger för mans-röster, innehåller bland annat ”Sång för Jämtlands fältjägare”, ”Nordisk krigssång”, ”Till Hans Maj:t Konungen”, ”Baccanaliskt furioso” och den mest älskade av hans manskörer, ”Fäderneslandet”, med texten ”Härliga land …”. Den är huvudsakligen ackordisk med enklaste harmonik. Flera sånger för röst och piano med text av Atterbom finns också i versioner för manskvartett, något som var vanligt i den så kallade första Uppsalaskolan, till vilken Nordblom räknas.

Jan Olof Rudén © 2015

Bibliografi

Bohlin, Folke: ”Från Haeffner till Alfvén”, i: Anna Ivarsdotter (red.), Akademiska kapellet i Uppsala under 350 år: en översikt − från "chorus musicus" till symfonisk samverkan = [The University orchestra of Uppsala during 350 years],  Uppsala: Uppsala universitet, 1977, s. 35−54.
Bohlin, Folke
: ”Johan Nordblom”, i: The new Grove Dictionary of music and musicians. 2. ed., vol. 18, s. 32.
Cronhamn
, Johan Peter: Musica sacra. Sånger för kyrkan och skolan satta för låg sopran, alt, tenor och bas med svensk text. Samlade och utgifne, vol. 2., Stockholm: Abr. Lundquist, u.å.
Dahlgren, Lotten
Grannarna vid Kungsängsgatan: ett par kapitel ur en svensk tondiktares historia, 2. uppl.,  Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1923.
Eliæson, Åke & Percy, Gösta
Goethe in der nordischen Musik, Stockholm: Victor Petersson, 1959.
Geete, Anna Hamilton
I solnedgången: minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår, vol. 2, 1845−1846, Stockholm: Bonnier, 1911.
Haglund, Ejinar
: ”Några drag ur studenternas musikliv”, i: Upsalastudenten genom tiderna: en skildring utgiven i anledning av Upsala studentkårs hundraårsminne, Uppsala: Lundequistska, 1950.
Hilleström, Gustaf
: Kungl. Musikaliska akademien. Matrikel 1771-1971, Stockholm: Nordiska Musikförlaget, 1971.
Hägg, S. A
.: Beskrifning öfver Upsala kyrkogård och dess på olika tider tillkomna områden ..., Upsala, 1886.
”Johan Nordblom”, i: Sohlmans musiklexikon, 2. uppl., vol. 4, Stockholm: Sohlmans 1977, s. 734.
Jonsson, Leif:
Ljusets riddarvakt: 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst, diss., Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1990.
Jonsson, Leif:
Offentlig musik i Uppsala 1747−1854: Från representativ till borgerlig konsert, Stockholm: Statens musikbibliotek, 1998.
Kallstenius, Gottfrid: Blad ur Uppsalasångens historia, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1913.
Mankell, Abraham
Sveriges tonkonst och melodiska national-dikt, Stockholm, 1853.
Mellgren, Thorwald
: Johan Erik Nordblom: Biografi och verkförteckning, 60-poänguppsats i musikvetenskap vid Uppsala universitet, 1973.
Nihlén, Axel:
[artikel], i: Minnenas bok: personliga hågkomster om märkliga svenska män och kvinnor inom teater, musik, litteratur, målarkonst, vetenskap och industri, Stockholm: Dahlberg, 1916.
Norlind, Tobias
: ”Johan Nordblom”, i: Allmänt musiklexikon, 2. omarb. uppl., Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1928.
Norlind, Tobias
Erik Gustaf Geijer som musiker, Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1919.
Rosén, Johan Magnus
: ”Erik Nordblom” i: Några minnesblad, Stockholm: F. & G. Beijer, 1877, s. 78−79.
Ruuth, Gustaf:
Katalog över äldre musikalier i Per Brahegymnasiet, Jönköping, Stockholm: Svensk musikhistoriskt arkiv, 1971.
Silfverstolpe, Malla
Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer, vol. 1−4, 2 uppl., Stockholm: Bonnier, 1914.
Sundblad, Johannes
Upsalalif: kulturteckningar, Stockholm: Fahlcrantz, 1884.
Swahn, Waldemar:
En bortglömd tonsättare, Stockholmstidningen, 5 juni 1939.
Tegen, Martin:
”Åhlström, musikförlagen och sällskapsvisan” i: Leif Jonsson och Anna Ivarsdotter-Johnsson (red.), Musiken i Sverige, vol. 2, Stockholm: Fischer & Co, 1993.
Wennerberg, Gunnar:
 Bref och minnen, vol. 1, Stockholm: Geber, 1913.
Wiberg, Albert
: Den svenska musikhandelns historia, Stockholm: Svenska musikhandlare föreningen, 1955. 

Verköversikt

Verk för soli, kör och orkester (flera förkomna), 2 konserter (flöjt, fagott, båda förkomna), kammarmusik (flöjtkvartett, förkommen), sånger med piano, körverk.

Samlade verk

Verk för soli, kör och orkester
Musiken vid Academiska högtidigheterna i Uppsala den 11, 12 och 13:e maj 1843 [till 25-årsminnet av Karl Johans tronbestigning] för soli, blandad kör, manskör och orkester (Fahlcrantz, Psalm 300).
Musiken vid de i anledning af H. M. Konungens kröning anställda Academiska högtidligheterna den 28, 29 och 30 november 1844 för soli, blandad kör, manskör och orkester (J. Nybom, Psalm 300).

Blandad kör a cappella
Bergvandraren (P.D.A. Atterbom) i: Svenska melodier satta för sopr, alt, tenor och bas
Bön ur musiken till en promotionsfest (J. Nybom), i: Musica Sacra, vol. 2, 1867.
Hemlandssång (arr. av Till H.K.H. Kronprinsen Oscar).
Fäderneslandet (J. V. Bergen), i: Vårt land, Chicago, 1891.
Marsch (anonym), d:o.
Svensk ynglingasång (anonym), d:o.

Manskvartett
Fyra-stämmiga sånger för mans-röster den studerande ungdomen i Upsala tillegnade af J.E. Nordblom, häfte 1, 1834.
Bergvandraren (P.D.A. Atterbom), i: Sångbok: Österbottniska Nationen tillhörig, Åbo, 1942.
Förgät-mig-ej (P.D.A. Atterbom), d:o.
Liljan (P.D.A. Atterbom), d:o.
Marcia (Hedborn), d:o.
Sång av Sjöström (Sjöström), d:o.
Sången (A.A. Grafström), d:o.
Violen (Goethe/P.D.A. Atterbom) d:o.
Dalvisa (trad. arr.).
”Det går ett dån utöfver tidens vatten” (P.D.A. Atterbom).
Erotisk fantasi (C.W. Böttiger).
Göthen (A. Lindblad).
”Han som en dag verlden skall döma” (P.D.A. Atterbom).
Hyacinten (P.D.A. Atterbom).
Hymn (C.E. Fahlcrantz).
Jägarvisa (C.F. Dahlgren), i: Samling kvartetter och terzetter för mansröster
(Student)Marsch (anonym).
Marche (G.E. Unonius).
Vid Oscarsfesten 1818 (C. von Zeipel).
”Min barndoms Gud, du efter långa åren” (anonym).
Norsk folkvise = Erotisk fantasi, i: Samling flerstemmige Sange för mandstemmor, Köpenhamn, 1873.
Romance ur Lycksalighetens ö (P.D.A. Atterbom).
Sång på första maj = Svensk ynglingasång (C. von Zeipel).
Till H. K. H. Kronprinsen Oscar (C. von Zeipel).
Återseendet (anonym).
Trio för två tenorer och bas ”Fly ej kärlek från min hydda” (C.F. Dahlgren), i: Sånger för en röst, häfte 4, 1826.

Manskvartett och piano
Jägarvisa för två tenorer, två basar och piano (C.F. Dahlgren), i: Sånger för en röst, häfte 4, 1826.

Sånger för en röst och piano
Sånger för en röst med accompagnement af fortepiano:
Häfte 1 Stockholm: Palmblad & Co, 1819, 2. uppl. med förkortat innehåll Stockholm: Hirsch, 1829, ny uppl. med titeln Sånger och visor för en röst med accompagnement af piano, Stockholm: Hirsch, 1864.
Häfte 2 Uppsala: Palmblad & Co, 1821−22, 2. uppl. (1831) 
Häfte 3 Uppsala: Palmblad & Co, 1822. 
Häfte 4 Uppsala: Palmblad & Co, 1826, 2. uppl. 1829.
Sånger för en röst med pianoforteaccompagnement walda ur de fyra första häftena, 1849.
Sånger för en röst med accompagnement af fortepiano, op. 9, före 1849.
Sju sånger med accompagnement af fortepiano, op. 10, 1841.
Sången (Grafström) varierad för alt eller baryton (uppförd 18 november 1838).

Sånger för två röster och piano
Duett [Dryckessång] (anonym), i: Skämt och allvar, 1853.
Duettino för sopran och alt i: Sånger op. 9.

Sånger för barn och piano
Sånger för barn med forte-piano-accompagnement. Stockholm: Müller, 1831.

Sång och gitarr
Fly ej kärlek (C.F. Dahlgren), i: Orphea, valda sånger med accomp. af guitarre, 1833.

Arrangemang för piano
Marche.
Forntida minnen.
Fäderneslandet, i: Echo af Upsalasången, häfte 1, 1860.
Sång på första maj, i: 100 studentsånger satta för piano, 1878.

Undervisningslitteratur
Sångöfningar af J. E. Nordblom, 1825-1829, för 2−4 stämmor. Manuskript.
Sång-Schola eller lärobok i sång för lägre och högre undervisningsverk, kurs 1−3 (1837−40).
Praktisk pianoforte-skola innehållande en progressiv kurs af lätta melodiska öfningsstycken med utsatt fingersättning. Efter författarens död utg. av W. Bauck, Stockholm: Hirsch, 1852.

Vissa i litteraturen omtalade kompositioner av Nordblom har ej kunnat påträffas, bland dem följande:
− På Oscarsdagen 1821 ”Heliga kärlek till fäderneslandet” Palmblad 1821 (av Nordblom?).

− Uppsala akademis matrikel 1841 nämner kompositioner för orkester, en flöjtkonsert (uppförd den 24 november 1842), en fagottkonsert, musik vid magisterpromotionerna 1835 (hans egen?), 1836 (kantat) och 1839?, vid doktorspromotionen 1837, vid med.doktorspromotion 14 juni 1841 (kantat, text av J. Nybom),  mindre kompositioner som studentmarscher m.m.
− En flöjtkvartett som Nordblom spelade 1813.
− Romance och polonaise för flöjt (och orkester?) framförd den 17 november 1841.


Verk av Johan Erik Nordblom

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 11