Bengt Wilhelm Hallberg (1824−1883)

Skriv ut

Bengt Wilhelm Hallberg föddes 13 maj 1824 i Asmundtorps församling (Landskrona), där fadern var klockare och organist, och avled i Landskrona församling den 4 maj 1883. Han avlade organistexamen och kyrkosångarexamen 1845, cantor scholae-examen 1848 och musiklärarexamen 1849, allt vid Kungl. Musikkonservatoriet, och bedrev också kompositionsstudier för Franz Berwald. Från 1852 var han organist och musiklärare i Landskrona. Hallberg var även en framstående hymnolog. År 1882 utgav han ett förslag till koralbok för svenska kyrkan. Som tonsättare är han främst känd för kyrkliga vokalverk i sträng polyfoni.

(Riksarkivet)

Liv

Barndom och studier

Bengt Wilhelm Hallberg föddes i Asmundtorp utanför Landskrona den 13 maj 1824, där hans far, Carl Wilhelm Hallberg, var klockare och organist. Bengt Wilhelm visade tidigt prov på musikalisk begåvning och redan från tioårsåldern fick han börja tjänstgöra vid orgeln. Vid Carl Wilhelms tidiga bortgång 1837 efterträdde sonen honom som organist; tjänsten hade därmed gått i arv i tre generationer.  I början av 1840-talet påbörjade han sina studier vid Kungl. Musikkonservatoriet, där han avlade examina som organist och kyrkosångare (båda 1845), cantor scholae (1848) och musiklärare (1849).

Hans orgellärare, den kände musikskriftställaren och pedagogen Abraham Mankell, var organist i Klara kyrka, och Hallberg fick under studietiden ofta vikariera för läraren och även pröva på att under Mankells överinseende undervisa i musik i Klara högre lärdomsskola. I Stockholm verkade han även som sångpedagog, bl.a. inom Stockholms Bildningscirkel, där han även var körledare. Vid konservatoriet studerade Hallberg också för bland andra Andreas Randel (violin) och Jan van Boom (piano). Efter avlagda examina fortsatte han med kompositionsstudier för Franz Berwald, som tycks ha varit en sällsynt inspirerande lärare. ”Ett ljus går upp för varje ord han säger”, skriver Hallberg entusiastiskt i ett brev.

Kyrkomusikern

Den gedigna utbildningen och erfarenheterna av praktiskt musikaliskt arbete i huvudstaden gjorde Hallberg väl kvalificerad för yrkesverksamhet i större sammanhang än Asmundtorp. 1850 utnämndes han till organist i Landskrona men tillträdde inte förrän i maj 1852, då han också utnämnts till cantor scholae, d.v.s. musiklärare vid stadens läroverk. 

Hallberg ägnade mycken omsorg åt arbetet som kyrkomusiker, vilket han såg som ett heligt kall. Han engagerade sig tidigt i koralfrågan och annonserade redan 1854 sina planer på att ge ut ”Choralmelodier, i öfverensstämmelse med Svenska Församlingens sång”. Hallberg avvisade rytmiska koraler såsom alltför svåra och därmed olämpliga för församlingsbruk och förespråkade i stället en moderat reform på Haeffnersk grund, något som återspeglas i hans 1857 utgivna samling Choralmelodier, till Svenska Församlingens tjenst. Hallbergs koralarbete sträckte sig över hela hans vuxna liv (redan 1845 nämner han planer på att skriva en koralbok) och kulminerar i Förslag till koralbok för svenska kyrkan, utgivet 1882. Hallberg intresserade sig också för folkliga koralvarianter; i hans samling Folk-Choraler (otryckt) finns uppteckningar av folklig koralsång, både av honom själv och av andra. Hans intresse för kyrkomusikalisk utbildning bar frukt i Handbok för blifvande organister, som trycktes postumt 1885.

Som ledande musikpersonlighet bedrev Hallberg en omfattande verksamhet i Landskrona med omnejd även vid sidan av sina ordinarie befattningar: han grundade och ledde flera körer − blandade och manskörer − bland annat inom skarpskytterörelsen, i vars verksamhet han entusiastiskt engagerade sig som befäl, och bedrev en uppmärksammad konsertverksamhet med hjälp av elever från läroverket. 1872 bildade han ett musiksällskap med 55 aktiva medlemmar, som dock bara var verksamt under några år.

Forskaren och pedagogen

Hallberg var under flera decennier flitigt verksam som hymnologisk forskare och gjorde i detta syfte flera studie- och forskningsresor, till en början i Skandinavien (Stockholm, Uppsala, Skokloster och Köpenhamn), senare även till Skottland (1860) samt Österrike och Italien (1871), där han bland annat fick tillträde till Vatikanbiblioteket. Huvudintresset var medeltida breviariehymner, och målet var att utge ett ”skandinaviskt hymnarium”. Denna plan kom dock aldrig att realiseras och det efterlämnade materialet visar att mycket arbete återstod ännu vid Hallbergs död.

Även som musikpedagog var Hallberg ivrigt verksam; bland annat var han pionjär i Sverige för den skotska sol−fa-metoden − Skottlandsresan 1860 hade som uttalat syfte att fördjupa sig i sol−fa. Hemma i Skåne anordnade Hallberg kurser i denna metod för musiklärare och 1868 utgav han Handbok för undervisning i sång enligt det skottska sol−fa systemet i två volymer, en ”Elementarlära” och en lärarhandledning. Då han samma år började utge musiktidskriften Cecilia, var ett av syftena att sprida kännedomen om sol−fa; varje nummer innehöll en musikbilaga med kompositioner i sol−fa-notation (en bokstavsnotskrift på femlinjigt notplan).  Tidskriften lades dock ned redan 1869 och sol−fa-metoden fick aldrig riktigt fotfäste i Sverige.

Livsverket

I slutet av sitt liv var Hallberg sjuklig men fortsatte ändå sin verksamhet i den mån krafterna medgav. Ett sista glädjeämne, på senhösten 1882, var överlämnandet av koralboksförslaget till konungen, Oskar II, som varit preses i Musikaliska akademien och hade ett stort intresse för psalmer; enligt Hallbergs dagbok slog sig kungen genast ned vid harmoniet och spelade igenom ett par av koralerna. Att koralboken inte blev officiellt antagen för bruk i Svenska kyrkan blev däremot en stor besvikelse. Efter en vinter med ständigt avtagande krafter avled Hallberg den 4 maj 1883.

Bengt Wilhelm Hallberg var en rikt begåvad personlighet med mångsidiga musikaliska intressen och en energi och arbetskapacitet utöver det vanliga. Han måste betecknas som en lärd man inom sitt kyrkomusikaliska område, men även det ”folkliga” är viktigt för honom (kanske ett arv från läromästarna Abraham Mankell och Andreas Randel). Detta senare drag kommer hos Hallberg till uttryck i koralarbetet, där frasen ”i enlighet med folkets sång” förekommer på flera ställen, och även i intresset för musikalisk folkbildning; tidskriften Cecilia hade undertiteln ”musiktidning för folket”.

Trots de betydande insatser han gjorde på många områden, inte minst som ledande musikpersonlighet i hemstaden, vilar det något av tragik över hans livsgärning i den meningen att mycket av det han initierade och verkade för inte förverkligades eller blev bestående. Det gäller den lovande tonsättarbanan som gick i stå, det ettåriga tidningsförsöket och det likaledes kortlivade musiksällskapet, misslyckandet med att vinna gehör för sol–fa-metoden i musikundervisningen, och inte minst de två stora kyrkomusikaliska livsverken: det avvisade och snart glömda koralboksförslaget och det stora hymnariet, som aldrig blev mer än en samling lösblad.

Hallberg har dock på senare tid uppmärksammats för sina insatser på ett område där han, så vitt känt, aldrig sökte offentligt erkännande: upptecknandet och samlandet av folkliga koraler. Det finns också en linje från Hallbergs pedagogiska och vetenskapliga verksamhet, via dottern Johanna (Hanna), organist och bland annat medgrundare av det som i dag är Musikhögskolan i Malmö, och hennes make, musikpedagogen och organologen Nils Petter Norlind, till den senares systerson Tobias Norlind, pionjär för den moderna svenska musikforskningen.     

Verk

Hallbergs tidigaste bevarade komposition, Elegie för piano från 1843, följs av en rad ytterligare pianostycken. En viktig framgång var det när han 1849 fick en sångsamling, Sånger vid piano, tillägnad Jan van Boom, utgiven i tryck; en recensent i Stockholms Dagblad räknar den debuterande tonsättaren till kategorin ”skickliga tonkonstnärer”.  Året därpå framfördes hans kyrkoaria ”Kommer till mig” av ingen mindre än Jenny Lind. Sitt första större kyrkomusikaliska verk, en latinsk mässa, tillägnade han änkedrottningen Desirée (Desideria). Dedikationen accepterades nådigt och Hallberg erhöll i samband med framförandet en kunglig guldmedalj; drottningen var även närvarande då en följande mässa uppfördes i Stockholms katolska kapell 1857.

Någon lysande bana som tonsättare blev det dock inte för Hallberg. Även om han fick ytterligare några sånger och samlingar med bruksmusik för orgel tryckta föreligger det stora flertalet av hans verk, däribland två orkestersymfonier (varav en ofullbordad) och fem stråkkvartetter, endast i manuskript. Sin främsta insats som tonsättare anses han ha gjort med körverk a cappella i sträng polyfoni. Hans kyrkliga vokalmusik präglas dock inte enbart av cecilianskt inspirerad purism utan har bredare stilistiska inflytanden, bland annat från Mozarts kyrkomusik.

Sverker Jullander © 2014

Skrifter av tonsättaren

Pedagogiska verk
Handbok för undervisning i sång enligt det skottska sol-fa-systemet
, 2 vol. (1. Elementarlära, 2. Anvisningar för läraren), Malmö: Beijer 1868.
Harmonilära
, 1876.
Om kyrkotonarterna
, 1879.
Handbok för blifvande organister
, Norrköping: Hallberg, 1885.
Teoretisk-praktisk orgelskola till seminariernas och de privata organistskolornas tjenst
, andra och tredje avd.

Övrigt
Cecilia. Musiktidning för folket
, nr 1−14, juli 1868−augusti 1869.

Bibliografi

Helmer, Axel: Bengt Wilhelm Hallberg, i: Svenskt biografiskt lexikon, vol. 18, Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 1969−71.
Hedwall, Lennart: Den svenska symfonin, Stockholm: AWE/Gebergs, 1983, s. 161−163.
Höijer, Johan Leonard: "Hallberg", i: Musiklexikon, Stockholm: Lundquist, 1864, s. 176−177.
Lagerholm, Nils
: ”Bengt Wilhelm Hallberg: en musikens man i Landskrona på 1800-talet”, C-uppsats i musikvetenskap, Lunds universitet, 1993.
Lundholm, Lennart
: Musiken i Landskrona. En kortfattad översikt av Landskronas musikliv från 1300-tal till 1990-tal, Landskrona, 1995.
Moberg, Carl-Allan
: Kyrkomusikens historia, Stockholm: Diakonistyrelsens bokförlag, 1932.
Morales, Olallo,
och Tobias Norlind: Kungl. Musikaliska akademien 1771−1921. Minnesskrift, Stockholm: Bröderna Lagerström, 1921.
Wentz-Janacek, Elisabet
: Folk-choraler. Bengt Wilhelm Hallbergs samling, Slite: Wessmans, 2000.
Wentz-Janacek, Elisabet:
”Ett brobygge: Bengt Wilhelm Hallbergs ’Koralskat’ för den danske [sic] kyrkan 1882”, i Hymnologiske meddelelser, vol. 30, nr 4, 2001.

Källor

Musik- och teaterbiblioteket, Lunds universitetsbibliotek

Verköversikt

1 verk med arr. av scenisk musik (17 songs and chants to George Stephens’ melodrama Revenge, or Woman’s Love), 5 orkesterverk (2 symfonier varav en ofullbordad, 2 uvertyrer, 1 scherzo), kammarmusik (5 stråkkvartetter, stråksextett, 3 pianotrior varav en med flöjt m.m.), pianomusik (Tema med variationer, Toner från Kullaberg), orgelverk (Lätta koralpreludier, 2 samlingar), sånger, körmusik, större kyrkomusikaliska kompositioner (bl.a. tre mässor, varav en ofullbordad), koraler.

Samlade verk

Bevarade fullständiga kompositioner.

Scenisk musik 
Seventeen songs and chants to George Stephens melodrama Revenge, or Woman's Love (arr.), 1856 .Tryckt i London, u.å.

Orkesterverk
Concert-Ouverture, D-dur, 1855?
Symfoni F-dur, 1870.
Scherzo B-dur, 1870.
Uvertyr nr 2, F-dur (äv. i arr för flöjt, 2 violiner, viola, violoncell, piano).

Kammarmusik
Stråkkvartett 
Rondo, C-dur, 1850.
Scherzo, C-dur, 1851.
Stråkkvartett nr 1, C-dur, 1850−52.
Stråkkvartett nr 2, G-dur, 1858.
Stråkkvartett nr 3, F-dur, 1858 (finalen rev. 1872).
Stråkkvartett nr 4, d-moll, 1859.
Stråkkvartett nr 5, D-dur, 1859.
Canon: Menuetto.

Stråksextett 
Sextett, C-dur, för 2 violiner, 2 altvioliner, 2 violonceller, 1855.
Pianotrio: 2nd Romance pour violon, violoncelle et piano, 1851.
Trio, c-moll, för violin, violoncell och piano, 1853.
Romanza för flöjt, violoncell och piano, 1860.

Pianokvintett
Divertissement af Svenska Folk-Melodier för Quintett af flöjt, violin, violoncell och piano, 1854.

Pianoseptett
Valse, D-dur, för flöjt, 2 violiner, viola, violoncell, kontrabas och piano, 1874.
Amicitia – Valse, D-dur, besättning enl. ovan, 1874.

Violoncell och piano
Romanza, 1872.

Violoncell solo
Melodie, C-dur, per violoncello a piacere nr 1, "Hemmets stjerna".

Kammarmusik med orgel 
Adagio religioso, c-moll, för orgel och stråkar, 1852.
Adagio, F-dur, för violin, violoncell och orgel.

Pianomusik
Elegie, c-moll, 1843.
Nattlig Fantasie (Tvenne nocturnos för pianoforte), op. 24, nr 1 Ciss-dur, nr 2 G-dur, 1844.
Deux nocturnes, f-moll, 1844, och Ess-dur.
6ème nocturne, F-dur, op. 33, 1845.
Notturno religioso, d-moll, op. 35, för vänster hand, 1846.
Tema med variationer, 1847.
Toner från Kullaberg, 1847.
Notturno: Hafvet och stjernhimmeln (skiss), 1848.
Sylvias visa, 1871.
Flickans längtan till stranden: Melodi till ett Nocturne af Willmers.
Meditations religieuses.
Romance religieuse, Ass-dur.
Dramatisk fantasie [potpurri på operamelodier].

Orgelmusik
14 lätta koralpreludier, Helsingborg 1854.
21 lätta preludier för orgel, Stockholm [1878?].
Några anspråkslösa tonföljder för orgel.
Koral-förspel i de gamla kyrkotonarterna.

Koraler och mässmusik (tonsättningar, utgåvor och samlingar)
Choral-bok. Choralmelodier componerade af [BWH], 1843.
Choralmelodier, till svenska församlingens tjenst. Stockholm: Hirsch, 1857.
Cantica sacra. Koralmelodier, bearbetade till svenska församlingens tjänst, 1859
Samling av de oftast förekommande koraler, 1861.
Svensk koralbok i sol-fa-notation, Landskrona, 1867.
Koraler till svenska kyrkans psalmer, jemte messans responsorier [i sol–fa-notation], Stockholm, 1870.
Förslag till koralbok för svenska kyrkan, 1881, Norrköping, 1882.
Koralmelodier till svenska kyrkans psalmer med särskild hänsyn till skolornas och menighetens behof, Norrköping, 1883.
Folk-Choraler, Bengt Wilhelm Hallbergs samling (red. Elisabeth Wentz-Janacek). Slite: Wessmans, 2000.
Choral-bok. De oftast förekommande choralmelodier omarbetade af [BWH].
Femstämmiga choraler (med obligat pedal).
Fyrstämmiga choraler.
191 Koraler.

Sånger
Stinas visa, 1846.
Blinda mannens visa, 1846.
Sånger vid piano (Tonernas wälde, En winterqväll, Svanen), 1847–49, Stockholm 1849.
Till kärleken, 1849.
Till den försvunna, 1849.
Kommer till mig, kyrkoaria, op. 4, 1850, tr. 1892.
O godborn spring!. Recitativo cavatina ed aria per soprano e tenore col accompagnemento del violino, cello e piano, 1851.
Sanctus och Benedictus för sopran, orgel, stråkar, 1851.
Sanctus, o salutaris för tenorsolo, violoncell och orgel, 1851.
Ave Maria, för sång, violoncell och piano, 1851, tr. 1857.
Tiggargossen, melodram för röst, violin och piano, 1853.
Den blinde sångaren, 1853, i Förgät mig ej! Album för sång vid piano, innehållande hittills otryckta arbeten, tillegnade Sveriges unga damer; första årgången; af svenska tonsättare. Stockholm: Svanberg, 1855; nytryck Hans Ahlborg Musik, 2008.
Aftonklockan, romans för mezzosopran med obligat violoncell och piano, 1860.
En tragedi, för sång, violoncell och piano, 1861.
Under rönn och syrén, för mansröst, violoncell och piano, 1861.
Hvad skall jag blifva, 1872, i Hvitsippan 13/12 1872 (provnr), samt i Bihang till Nyaste Öresunds-Posten 13/12 1872.
Das Saitenspiel, för röst, violin och piano, 1874.
Drömmen, för sopran, baryton och piano.
Engelens kallelse, trestämmig.

Körverk 
Blandad kör a cappella 
Koral till psalmen Jag lyfter mina händer, 1848, Landskrona 1883.
Hostias och Quam olim, ur Requiem för 8-stämmig blandad kör, 1851−54.
Skånemännens land, för tenorsolo och kör, 1861.
Motett öfver text ur Davids 147 psalm, Davids 122 psalm, Julpsalm av Biskop H.A. Brorson. Landskrona: Cecilia (musikbilaga), 1868/69.
Vid dagens slut: Tusen, tusen stjärnor glimma, i Valda kvartetter, samlade av C. Nilsson, Stockholm 1909.
Vårsång.
Davids 92 Psalm [i sol-fa-notation].
Davids 112 Psalm [i sol-fa-notation].

Manskör a cappella 
Davids 95 Psalm, motett, 1850.
Dalen, 1855, i De skånska sångföreningarnes album, 1864.
Mitt hem, i De skånska sångföreningarnes album, 1864.
Wid Eyra sund, i De skånska sångföreningarnes album, 1864.
Under rönn och syrén, 1875.
Dejlig är Guds himmel blå
Vid magister John Broomés graf.

Kör och instrument 
Ur Davids 89 Psalm, för soli, blandad kör, stråkar och orgel, 1849.
Mässa nr 3, C-dur, för blandad kör och orgel, 1857.
Davids 100 Psalm, för soli, blandad kör och orgel, 1868.
Kantat för kyrkoherdeinvigningen i Landskrona pingstdagen 1875, för blandad kör och orgel.
Davids 99 Psalm för soli, kör och orkester.


Verk av Bengt Wilhelm Hallberg

Detta är ej en komplett verkförteckning. Nedanstående verk är de som hittills inventerats.

Antal verk: 6